En av vår tids stora utmaningar handlar om att värna och stärka demokratin. Det menar Hanne Fjelde, som är docent i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Under flera år har hon forskat om hoten mot demokratin. Som Wallenberg Academy Fellow ska hon nu gå in på djupet om hur det politiska våldet påverkar demokratiseringsprocessen och om hur man kan förhindra valrelaterat våld.

– Tidigare har jag försökt förstå orsakerna till varför vissa politiska val blir våldsamma och andra inte. Nu vill jag använda kunskapen om våldets orsaker och studera hur våldet påverkar förutsättningarna för fria, rättvisa och demokratiska val på lång sikt.

Ökad oro för demokratin i Afrika

Grundmaterialet hämtar Hanne Fjelde framför allt i Afrika. Där har ett stort antal länder utvecklat demokrati och flerpartisystem sedan 1990-talet. Men den tidiga optimismen om en frihetlig samhällsutveckling har i många fall förbytts till en oro för demokratins framtid.

– Afrika är en kontinent där demokratins utmaningar har ställts på sin spets. Vi har sett politiska val som har präglats av våld och det är intressant att analysera de olika följder det har fått, både på samhällsnivå och individnivå.

Ett exempel är Kenya som har genomgått flera turbulenta val, varav ett av de mest våldsamma inträffade 2007. Det omedelbara utfallet blev ett avtal om delning av makten efteråt och ändringar i konstitutionen. Långsiktigt har det inte fört Kenya i en mer demokratisk riktning. I andra fall, som i Elfenbenskusten, har våldsamma val eskalerat till inbördeskrig.

På individnivå är resultaten motstridiga om vad konsekvenserna blir av att människor utsätts för valrelaterat våld och förtryck under val. Vissa personer blir rädda och avstår från att rösta, eller röstar på en annan kandidat än de först hade tänkt. Men det finns också enskilda som reagerar genom att mobilisera.

– I vilket läge blir individer skrämda och desillusionerade på grund av våld och hot, och när väljer de att istället öka sitt politiska engagemang? Där finns en spänning i forskningen, en pusselbit som vi fortfarande saknar.

Fältarbete i Nigeria

För att komma åt svaren på frågorna genomför Hanne såväl globala statistiska analyser som fältarbete och enkätstudier. En fallstudie ägnas åt Nigeria vars flerpartival ofta har drabbats av extremt våld och öppet förtryck.

– Men det förra valet i Nigeria var en historisk milstolpe. Då avgick den sittande presidenten efter valförlusten och det skedde en fredlig övergång till en ny president. Frågan är om det inger hopp om en mer demokratisk utveckling för landet.

Inför valet 2019 träffar Hanne politiska kandidater, valkommissionen och företrädare för civilsamhället för att lyssna på deras förväntningar och farhågor. Det är viktigt att prata med människor på plats för att bygga upp en kontextuell förståelse, förklarar hon. Den kunskapen bidrar sedan i arbetet med att analysera enkätstudien som sänds ut till ett representativt urval nigerianska väljare.

– Tanken är att efter valet kunna granska sambandet mellan hur fria och rättvisa val upplevs av väljarna och deras tro på demokratin, deras förtroende för politiker och deras politiska beteende.

Förhoppningen är att kunna göra fler liknande enkätstudier. Ett möjligt projekt är Indien, som ofta kallas världens största demokrati. Där har nationalistisk och exkluderande retorik vunnit mark på senare år.

– Anslaget ger en ekonomisk möjlighet att utföra undersökningar som inte kunde ha gjorts annars.

"För forskningen ger anslaget en möjlighet att tänka stort och långsiktigt. Tiden efter disputationen har varit fragmenterad i korta tidshorisonter. Nu kan jag gå in på djupet i en fråga och utforska alla nyanser. För att utveckla de bästa idéerna måste man ha tid till att kunna tänka längre och även tid till att kunna misslyckas."

Vägen till demokrati är inte spikrak

Många undrar nu vart utvecklingen är på väg – går vi mot mer demokrati eller urholkas den alltmer? Svaret beror på var man sätter ner foten, säger Hanne Fjelde.

– Vi har upplevt årtionden där demokratin sköljde som en våg över världen. Mot den bakgrunden märker vi nu en stagnation, som kanske i viss mån är naturlig. Men det är en orsak till att bevaka utvecklingen i många länder.

Det valrelaterade våldet i afrikanska länder uppfattades till en början som ett övergående problem, något som hör till vid en introduktion av demokratin, förklarar hon. När demokratin mognade skulle våldet avta och försvinna. Men många länder har fastnat i zonen mellan autokrati och demokrati. Det hålls visserligen flerpartival, men de demokratiska procedurerna är komprometterade av fusk och det råder ofta en ojämlikhet mellan regimen och den politiska oppositionen, där oppositionen ges sämre förutsättningar.

– Erfarenheten visar att val i sig själva inte är nog för demokrati. Man kan hålla val i många omgångar samtidigt som de demokratiska institutionerna förblir svaga. Vägen till demokrati är inte spikrak.

Resultaten från forskningen ska bland annat utmynna i vetenskapliga artiklar, men det är också viktigt att popularisera innehållet.

– Jag vill gärna förmedla kunskapen tillbaka till de samhällen som vi studerar, bland annat till Nigeria. Dessutom har jag en väldigt stor lust att skriva en bok som tar ett större grepp om frågan om demokratins framtid.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström