I efterdyningarna av det senaste decenniets våldsamma konflikter i Colombia, El Salvador och Mexiko försöker kvinnliga aktivister på nytt att värna de framsteg som de har uppnått de senaste decennierna.

Det gör de trots att de då ofta löper högre risk att hotas på olika sätt eller utsättas för dödligt eller sexuellt våld, berättar Julia Zulver, Wallenberg Academy Fellow, som hör till forskargruppen Gender, Peace & Security på Försvarshögskolan och som tidigare varit anställd vid Oxford University och Universidad Nacional Autónoma de México.

Julia Zulver föddes i Kanada och växte upp på Nya Zeeland innan hon flyttade till Storbritannien, där hon doktorerade i sociologi i Oxford 2018. I sammanlagt tio år har hon bedrivit studier om kvinnors mobilisering för jämlikhet i Latinamerika. Arbetet har resulterat i flera böcker om utsatta kvinnors kapacitet att motstå våld och förtryck med fokus på feministisk gräsrotsorganisering.

Tre fallstudier

Som Wallenberg Academy Fellow ska hon undersöka hur olika kvinnoorganisationer i Colombia, El Salvador och Mexiko mobiliserar sina krafter i så kallade post-konfliktsituationer. Syftet är belysa hur dessa utvecklar strategier för att skydda sina redan erhållna rättigheter utifrån rådande patriarkaliska backlashes.

– Efter fem decennier av väpnad konflikt genomgick Colombia en lång fredsprocess som sträckte sig fram till 2016. Men väpnande grupper fortsätter att operera runt om i landet. El Salvador hade ett fredsavtal under det tidiga 90-talet men upplevde sedan en period av extremt gängvåld i decennier. Mexiko brukar inte omnämnas som ett land i konflikt, men plågas av utbrett våld och av en extremt hög mordfrekvens.  Takten i vilken kvinnor försvinner och mördas är utom all kontroll, beskriver Julia Zulver.

I Colombia, förklarar hon, attackeras och dödas kvinnliga ledare – inte bara för sina försök att skapa fred i sina samhällen – utan också för att de är kvinnor som tar på sig en roll vilken strider emot den traditionella världsbilden hos väpnade aktörer som anser att kvinnor inte bör vara aktiva på den offentliga arenan.

I El Salvador har regeringen gjort razzior mot kontor som tillhör kvinnorättsorganisationer. Aktivister och organisationer utsätts för allt fler internetattacker och hot från regeringstroll, bland annat för att de påtalar kränkningar av mänskliga rättigheter som regeringen gjort i skydd av dess ”undantagstillstånd”, berättar Julia Zulver.

Och i Mexiko blir mödrar som söker efter sina försvunna barn ofta attackerade och mördade, eller bara försvinner, då deras strävanden belyser våldsdynamiken i samspelet mellan organiserad brottslighet och statlig medverkan.

Ska belysa strategier

Julia Zulvers forskningsprojekt har tre mål. Tillsammans med akademiska ”aktivist-forskare” i Latinamerika ska hon identifiera vilka strategier statsaktörer och deras allierade använder för att pressa tillbaka feministiska organisationer.

De ska också dokumentera hur aktivisterna anpassar sin taktik för att övervinna olika politiska och kulturella hinder som de står inför – mot bakgrund av den backlash som pågår.

Vi vill höra kvinnorna med egna ord beskriva vilka aktörer som hotar dem för att förstå vilken taktik och vilka strategier dessa aktörer använder

Dessutom ska hon och hennes grupp belysa vad kvinnoorganisationers arbete betyder för demokratin i ett brett kvalitativt perspektiv.

I ett annat, separat, projekt ingår Zulver i ett forskarteam som har upprättat en databas där de har dokumenterat ”rätt-mot-rättigheter”-aktörer i sju länder i Latinamerika. Bland annat klassificerar de aktörer som försöker motarbeta kvinnors framsteg.

– Det kan handla om centrala regeringar, men dessa är inte de enda som vi ser driver på push-backs – bakslag – för kvinnor i dessa länder. Det kan också röra sig om väpnade organisationer som gerillagrupper, underrättelsetjänster eller företagskoncerner, säger hon.

Julia Zulver berättar att hon som forskare gärna arbetar likt en etnograf ute på fältet; hon observerar, gör intervjuer och talar med fokusgrupper. 

– Vi vill höra kvinnorna med egna ord beskriva de aktörer som hotar dem för att förstå vilken taktik och vilka strategier som dessa aktörer använder, säger hon. 

Är rationella

Hennes grundtes som forskare är att ”högriskfeminister” gör rationella och logiska val när de mobiliserar motstånd mot våld och förtryck .

– Dessa kvinnor lever redan i riskfyllda miljöer och har mycket att vinna på att organisera sig tillsammans med andra kvinnor för att nå fördelar som ökad trygghet, tillgång till livsmedel eller nå legitim status, även om risken för våld då kan bli större, säger hon.

Samtidigt betonar hon vikten av att det finns karismatiska kvinnliga ledare som kan mobilisera kollektiva åtgärder.

Även i en global kontext, påpekar Julia Zulver, förlorar kvinnors landvinningar och rättigheter mark.

– Även om jag fokuserar på Latinamerika har forskningen också betydelse för andra länder i världen. Och eftersom jag har ett post-konflikt fokus så tror jag att våra resultat kommer att ge viktiga insikter i konflikter i länder som Ukraina och Palestina i framtiden.

Text Monica Kleja
Bild Magnus Bergström