7 min

Kan satsningar på utbildning ge alla ett friskare liv?

Människor lever i genomsnitt längre och friskare liv, men den positiva trenden gäller inte alla. Personer med högre utbildning är mer gynnade. Som Wallenberg Academy Fellow utforskar Johanna Wallenius framtidens välfärdsutmaningar, bland annat den växande hälsoklyftan i samhället.

Johanna Wallenius

Professor i nationalekonomi

Wallenberg Academy Fellow 2014

Lärosäte:
Handelshögskolan i Stockholm

Forskningsområde:
Makroekonomiska samband mellan sysselsättningen och utformning av ekonomisk politik med fokus på pensionssystem, familjepolitik och högskoleutbildning.

Johanna Wallenius är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. På senare år har hon sjösatt forskningsprojekt inom teman som pensioner, familjepolitik samt hälsa och ojämlikhet – områden av stor betydelse för människors välfärd.

– Vi sysslar med de stora demografiska trenderna i avancerade modeller och simuleringar, men det roliga är att våra studier har en jättestor relevans för framtidens ekonomiska politik.

Resultaten kan bidra till viktig kunskap i debatten och förhoppningsvis användas som underlag i olika policydokument.

– Jag har varit inbjuden till finansdepartementet i både Sverige och Finland för att berätta om min forskning.

”Wallenberg Academy Fellow ger en fantastisk möjlighet att träffa andra smarta och drivna forskare som är på ungefär samma nivå i karriären som jag. Detta underlättar övergången till en mer senior roll som forskare. Den generösa finansieringen innebär också att betydligt mer tid kan ägnas åt forskningen.”

Olika vägar till pension

En utgångspunkt är den åldrande befolkningen. Människor i västvärlden lever längre än någonsin, men det föds också färre barn. Det innebär en rejäl utmaning för framtidens offentliga finanser. År 2060 kommer det att gå två förvärvsarbetande på varje pensionär, mot fyra idag, enligt EU-kommissionens åldranderapport.

En möjlig lösning är att fler ska jobba mer och längre. Wallenius har studerat olika faktorer som påverkar människors vilja att lämna arbetslivet och gå i pension. En slutsats är att det är morötter snarare än piska som kan motivera fler att stanna kvar i arbete.

– Ett uthålligt pensionssystem bör bygga på möjligheten att kombinera fortsatt arbete med ekonomiska förmåner.

Wallenius har valt att göra jämförelser mellan bland annat de anglosaxiska länderna, Norden, Central- och Sydeuropa. Det finns många vägar till pensionering. I vissa länder är pensionssystemen mycket generösa och man kan gå i ålderspension som relativt ung, men däremot ha svårare att beviljas ersättning inom socialförsäkringen.

I andra länder kan vägen till tidig ålderspension vara smalare, vilket kan få oavsiktliga konsekvenser.

– Följden kan bli att människor uppmuntras att göra anspråk på olika sociala förmåner och det är viktigt att tänka på när politiker utformar trygghetssystemen.

Singlar riskerar fattigare ålderdom

Olika livsval påverkar välfärden på ålderns höst. Ensamstående löper en större risk att hamna i fattigdom, medan människor som är gifta eller lever i samboförhållande oftast kan se fram emot en större ekonomisk trygghet.

I vissa länder, till exempel USA, förekommer pensionssystem som bygger på civilstånd, berättar Johanna Wallenius.

– I USA kan man nästan betrakta äktenskap som en god försäkring mot fattigdom. Pensionen är knuten till båda makarna och man kan erhålla en högre pension baserat på makens eller makans inkomster.

Men forskningen visar att äktenskap eller samboförhållande tycks ha en gynnsam effekt på människors ekonomi även i länder med individbaserade skatte- och pensionssystem, bland annat i de nordiska länderna.

Ensamhushåll har en tuffare situation. Wallenius har observerat vissa oroande tendenser. Allt fler barn växer nu upp i hushåll med ensamstående föräldrar och ofta under knappa förhållanden.

– Risker som man ställs inför tidigt i livet har ihållande konsekvenser. Nu försöker vi förstå om det krävs andra välfärdslösningar, eller nya reformer inom arbetsliv eller familjepolitik, för att minska fattigdomen. 

Sambandet mellan ojämlik hälsa och livslängd står i fokus för en annan del av forskningen. Människor lever i genomsnitt både längre och friskare liv – en positiv utveckling, men vinsterna fördelas ojämnt.

– Förbättringarna i hälsa och förväntad livslängd syns framför allt hos personer med högre inkomster och högre utbildning. Nu vill vi förstå mer om bakomliggande socioekonomiska faktorer.

Högutbildade satsar mer på hälsan

En del av projektet handlar om USA där privata välfärdslösningar dominerar. Samma socioekonomiska luckor i hälsa och förväntad livslängd kan observeras i länder med generösa offentligt finansierade försäkringssystem.

– Vi kan slå fast att ojämlik tillgång till hälso- och sjukvården spelar en roll, men att det samtidigt bara utgör en liten bit av det stora pusslet.

Resultaten pekar på att utbildningsnivå är viktigare än vad många tror. Utbildning påverkar människors liv på flera sätt: från kunskap till yrkesval, lön och livsinkomst.

– Högutbildade människor har större möjligheter att investera i sin hälsa. De satsar mer på träning och förebyggande vård, går oftare på hälsokontroller och kan köpa hälsosammare mat. De är också mer benägna att lyssna på doktorns rekommendationer, till exempel om det handlar om att ändra livsstil eller genomgå en komplicerad behandling.

Johanna Wallenius ser en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och hur mycket man investerar i den egna hälsan. Kanske är det därför som länder med helt olika välfärdssystem ändå uppvisar en liknande socioekonomisk snedfördelning vad gäller människors hälsa och livslängd.

–Nu ställer vi oss frågan om det faktiskt vore effektivare för samhället att investera mer i utbildning än i hälso- och sjukvården. Det är en vinkel som vi vill gå till botten med de närmaste åren.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Tuure Tuunanen