Till minnesmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge kommer patienter med olika grader av minnesproblem, berättar Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik.

– Det är hela spektrumet. De som har en oro för att det känns som minnet sviker, ofta till följd av utbrändhet eller depression, de med en lindrig kognitiv störning, och så har vi de som har demens och Alzheimers sjukdom.

Hög ålder är den viktigaste riskfaktorn för alzheimer. Siffrorna på antalet personer som har sjukdomen stiger snabbt globalt, och det beror främst på att fler blir gamla. Vården har också blivit bättre på att diagnosticera demenssjukdomar, konstaterar Miia Kivipelto.

–Men det finns inga bevis på att alzheimer skulle ha blivit vanligare om man ser det åldersspecifikt, nästan tvärtom. I Stockholm har det minskat, det beror troligen på att vi tar bättre hand om riskfaktorer som högt blodtryck och stroke. Men i Kina och andra länder ökar fetma och diabetes som också ökar risken för demens. Det finns även andra, nya riskfaktorer som psykosociala faktorer och stress som vi utforskar.

Miia Kivipeltos drivkraft som läkare och forskare är att förbättra livskvaliteten för de som drabbas av alzheimer. Ännu finns inga läkemedel som kan bota eller bromsa sjukdomen. I brist på botemedel är förebyggande åtgärder extra viktiga. Som Wallenberg Clinical Scholar är Miia Kivipeltos målsättning att hitta nya sätt att förebygga Alzheimers sjukdom.

– Det kan vara livsstilsåtgärder eller läkemedel, eller kombination. På minnesmottagningen görs både läkemedelsstudier och icke-farmakologiska studier. Arbetet är väldigt motiverande, eftersom behovet är så stort.

”Den här typen av långsiktiga satsningar behövs för att komma vidare med alzheimerforskningen. Tack vare anslaget har jag kunnat bygga en ny plattform för kliniska studier, det är fantastiskt.”

Går att förebygga

Att det går att förebygga alzheimer har Miia Kivipelto i samarbete med andra forskare visat i en finsk-svensk studie, FINGER, som fått stor uppmärksamhet. Deltagarna i åldern 60-77 år fick bland annat laga hälsosam mat och träna på gym i grupp. De gjorde minnesövningar på dator och fick råd av dietister, fysioterapeuter, psykologer, sjuksköterskor och läkare.

– I FINGER kunde vi visa att det här paketet med kognitiv träning, ändrad kost och fysisk träning med normalisering av blodtryck och blodfetter kunde förebygga minnesproblem, i alla fall delvis. Nu vill vi ta nästa steg och försöka hitta ännu bättre strategier. Vi följer också de långsiktiga effekterna.

Inom EU-projektet MIND-AD pågår ett arbete med att anpassa upplägget i FINGER-studien för patienter som redan har lindrig alzheimer. Miia Kivipelto leder också det internationella initiativet World Wide FINGERS som lanserades 2017 på en stor alzheimerkonferens.

– Det känns otroligt roligt. Metoden kan anpassas till olika länders förutsättningar. Tanken är att försöka harmonisera den data som samlas in så att alla använder samma forskningsprotokoll. Då går det lättare att jämföra resultaten och vi kan följa trender i världen.

Även de som bär på genetiskt anlag för alzheimer kan bli hjälpta av förebyggande åtgärder. Miia Kivipeltos forskargrupp har visat att för personer med ApoE4, den vanligaste riskgenen för alzheimer, gjorde livsstilsförändringar ännu mer nytta.

Hitta nya riskfaktorer

När en patient kommer till mottagningen tas olika blodprover och ryggvätskeprov. Det görs en noggrann läkarundersökning och kognitiva tester hos en neuropsykolog och hjärnavbildningar med magnetkamera och ibland PET-skanning. I ryggvätskeprov letar man efter kända biomarkörer för alzheimer; proteinerna tau och beta-amyloid, som kan underlätta tidig diagnos.

– Vårt mål är att hitta fler biomarkörer. Vi har samlat en fin databas över patienterna som kommer till oss, med deras tillstånd. Nu vill vi koppla ihop flera databaser och olika projekt runt om i världen för att kunna få en mer sammanhållen bild av riskfaktorerna.

Miia Kivipelto har många järn i elden. Som chef för tema åldrande på Karolinska Universitetssjukhuset är hennes ambition att integrera vården med forskning ännu mer. Ett led i detta är en ny kognitiv mottagning i Solna som ska göra snabbutredningar.

– Alla undersökningar paketeras och görs på fem dagar istället för över tre månader som det tar idag. Och direkt när patienterna får sin diagnos så erbjuds de att få vara med i olika typer av kliniska prövningar. Det är precis det vi har önskat, att få bättre flow med både snabbare utredning och mer forskning på patienterna.

Alzheimer är en svår sjukdom med många ansikten. Med en djupare kartläggning av de som drabbas hoppas Miia Kivipelto bana väg för skräddarsydda behandlingsåtgärder för olika subgruppers behov.

- Vi jobbar på det, och det är mycket spännande. Det känns viktigt att ha något att erbjuda patienterna. Det handlar inte bara om minnet, utan också om att öka livskvalitet, att klara det dagliga livet. Efterfrågan bland patienter och anhöriga är stor och vi får väldigt positiv feedback på vårt arbete.

Text Susanne Rosén
Bild Magnus Bergström