Musik som kroppsligt fenomen i den moderna romanen

Axel Englunds forskning rör sig i gränslandet mellan litteratur och musik. I ett nytt projekt studerar han sambandet mellan musik, kroppslighet och sexualitet hos tidiga modernister, bland andra Proust, Mann och Musil. Målet är att ge en ny förståelse av musikens centrala roll i den moderna romanen.

Axel Englund

Professor i litteraturvetenskap

Wallenberg Academy Fellow 2013

Lärosäte:
Stockholms universitet

Forskningsområde:
Musikens roll i litteraturen, särskilt från modernismen och framåt.

Axel Englund är professor i litteraturvetenskap, men har också en gedigen musikbakgrund. Efter gymnasiet studerade han musikteori och komposition i Sverige och Tyskland.

– När jag sedan slog över från konstnärlig till akademisk verksamhet så bytte mina intressen plats. Då blev litteraturvetenskap mitt huvudfokus, fast jag behöll anknytningen till musiken.

Som Wallenberg Academy Fellow ägnar sig Englund helt åt relationer mellan ord och ton. I boken Mörkerstråk behandlar han musik i den tyskspråkiga poesin under 1900-talet. Fyra lyriker studeras ingående: Rainer Maria Rilke, Nelly Sachs, Paul Celan och Ingeborg Bachmann.

Englund skriver om musikens idealiserade roll i tysk kultur och hur dess status kom att förändras på grund av andra världskriget och Förintelsen. Att spela Mozart var inget vaccin mot barbari – en smärtsam insikt som förändrade den tyska självbilden och på olika sätt kan spåras i poesin.

En annan del av forskningen handlar om operakonsten i vår egen tid och har resulterat i boken Deviant Opera – Sex, Power, and Perversion on Stage.

– Det är ett helt annat ämne, som jag gradvis kom in på genom intresset för text och musik.

Englund beskriver hur nutida regissörer tar sig allt större friheter i förhållande till verken och blir en medskapande konstnär. Vanliga ingredienser är sexualiserad makt, fetischestetik och sadomasochism. Ambitionen tycks ofta vara att göra innovativa uppsättningar.

– Men det som framställs som radikala grepp visar sig innehålla etablerade konventioner, till exempel används ofta mentalsjukhus som en bakgrundsmiljö, vilket framhäver operans intresse för tragik, sjukdom och hallucinatoriska gränstillstånd. Ett syfte med boken är att vi ska lyfta på blicken och se vad som skapas på operascenen idag.

”Tack vare Wallenberg Academy Fellow har jag fått tid att läsa och tänka i lugn och ro och kunnat följa de spår som är intellektuellt mest fruktbara. Framför allt värdesätter jag friheten. Forskning bygger på att man kommer på nya tankar, men idag tvingas många forskare följa en förutbestämd plan och hindras från att följa upp de intressantaste insikterna.”

Musiken blir kroppslös

I nästa projekt fokuserar Axel Englund på musikens roll i den moderna romanen. Musikens makt över människan är en gammal tanke – redan Platon talar om musikens förmåga att oroa våra sinnen – men från sekelskiftet 1900 får föreställningen om musiken en ny och speciell karaktär.

– Det sker en fullständigt unik förändring i hur musiken förmedlas, först med fonografens uppkomst och så småningom via grammofon och radio. Musiken blir för första gången i historien kroppslös och kan höras utan att någon persons händer eller mun finns i rummet.

Den borgerliga musikkulturen med pianot i centrum får konkurrens av den nya tekniken. Men samtidigt betonar tidens romanförfattare musiken som ett kroppsligt fenomen. Först nu, när musiken också kunde spelas upp via en teknisk apparat, var det relevant att börja tala om ”levande” musik.

– Det märkliga är att ett stort antal författare med ett starkt intresse för både musik och ny teknik ändå skriver om musik främst som ett socialt och fysiskt fenomen.

Ett tydligt exempel är Marcel Proust. I hans romansvit På spaning efter den tid som flytt (1913–1927) vimlar det av bilar, flygplan, telefoner och annan ny teknik.

– Proust är också oerhört intresserad av musik. Men på nästan fyra tusen sidor förekommer inte en enda grammofon som framför musik, utan musiken spelas alltid live.

Musik och sexualitet

Synen på musik påverkades också av idéer inom den gryende sexualvetenskapen. Musik och musicerande kopplades samman med erotiska begär och undertryckta sexuella identiteter.

– Många sexualforskare såg samband mellan olika sexuella praktiker och musikalitet, bland annat homosexualitet. Och hos Freud och psykoanalysen representerade framförandet av musik en estetisk sublimering av driftslivet.

Även i diskussionen om könsroller var musik ett brännbart ämne. Vissa experter lade fram teorier om musikens skadliga påverkan, särskilt på kvinnor.

– Det fanns läkare som menade att musiken påverkar fortplantningen och hävdade att kvinnor inte kan vara pianostämmare, eftersom deras menstruationscykel skulle rubbas av att utsättas för dagliga ljud från pianot.

Axel Englund undersöker ett brett urval av romaner från perioden 1900–1930. Där förekommer modernistiska grundbultar som Thomas Mann, Robert Musil och James Joyce, men också mer okända och förbisedda namn samt tidiga lesbiska och gaylitterära klassiker.

Förhoppningen är att projektet ska ge en ny förståelse av den moderna romanen. I tidigare forskning har man framför allt undersökt hur författare har tänkt på musik som abstrakt struktur och låtit sig inspireras till experiment med berättartekniken. Vissa modernister skrev till exempel i fuga- eller sonatform.

– Men jag vill ge ett annat perspektiv genom att visa hur tonkonsten kom att representera det kroppsliga, klingande och sexuella i litteraturen.

Numera lever vi med en ständig tillgång till musik, bland annat via strömningstjänster i mobilen. Det är svårt att leva sig in i en tid för bara drygt hundra år sedan då musik främst existerade som ”levande” musik.

– Lika svårt är det att leva sig in i en situation där erotiken är så dold jämfört med idag, men det tidiga 1900-talet är en spännande epok att utforska. Där finns en stor del av rötterna till de vi är idag.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Sören Andersson, Edith Askegård, Axel Englund, SVT