Nu visar hans proteinatlas vägen till nya läkemedel

Mathias Uhlén står bakom ett av de största forskningsprojekten som genomförts i Sverige: kartläggningen av kroppens alla proteiner. Nu skördas frukterna i form av nya biologiska läkemedel och diagnosmetoder.

Mathias Uhlén

Professor i mikrobiologi, KTH; professor i Molecular Bioscience, Danmarks Tekniske Universitet; professor i neurovetenskap, Karolinska Institutet

Wallenberg Scholar

Lärosäten:
KTH, Karolinska Institutet, Danmarks Tekniske Universitet

Forskningsområde:
Tar kunskapen om människans proteiner vidare till nya läkemedel och diagnosmetoder

Projektet Human Protein Atlas har sedan 2003 haft finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Här finns kroppens cirka 20 000 proteiner avbildade. De senaste åren har projektet fokuserat på att beskriva vilka proteiner som finns var i kroppen.

Hittills har sex editioner av atlasen publicerats som beskrivit huden, cellerna, blodet, hjärnan, delar av kroppens ämnesomsättning och våra cancerceller.

– Den stora splashen kom ifjol då vi lanserade tre editioner samtidigt. Att dessutom ha fem artiklar i Science de senaste fem åren har inte hänt tidigare i svensk historia. Jag är också väldigt stolt över att en av dessa är den mest citerade forskningsartikeln med svensk huvudförfattare som publicerats de senaste sex åren, säger Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH.

"Jag är otroligt tacksam till KAW som tack vare sitt långsiktiga och generösa stöd har gjort att jag kunnat ägna mig åt forskning istället för byråkrati. Det har gjort att jag fått växa väldigt mycket, framförallt under sista 20 åren."

Beskriver kroppens arbetare

Proteinatlasen har liknats vid ett periodiskt system över kroppens proteiner. Dessa bygger upp våra celler, katalyserar kemiska reaktioner och fungerar som hormoner och signalämnen. De flesta proteiner finns närvarande i alla celler men en del är specifika för olika vävnader. Och vilka dessa är finns nu beskrivet i de olika editionerna av proteinatlasen.

Den samlade kunskapen har gett proteinatlasen över fyra miljoner besökare per år, vilket gör den till en av världens största biologiska databaser.

– Det är jätteroligt. Forskare från cirka 200 olika länder har använts sig av databasen och varje dag används den av världens ledande läkemedelsbolag.

År 2016 tog Uhlén initiativet till Wallenberg Center for Protein Research, WCPR, med finansiering av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt läkemedelsföretagen Astra Zeneca och Novo Nordisk.

– Vi arbetar både med att vidareutveckla proteinatlasen och med att utveckla nya läkemedel och diagnosmetoder. Och vi har varit mycket framgångsrika: fyra bolag har knoppats av under de senaste fem åren, alla med substanser i kliniska faser. 

Utvecklingen av bättre diagnosmetoder ska korta tiden till behandling. Här rymmer Uhléns vision att alla svenskar ska lämna regelbundna blodprover som analyseras löpande med hjälp av artificiell intelligens. När det är dags för en hälsokontroll så finns all relevant information färdig. 

– Tyvärr är vi långt därifrån ännu och en av anledningarna är att våra tester är för brusiga. De subtila skillnaderna försvinner i tekniskt brus och därför behöver vi förbättra teknologierna och göra dem mer kvantitativa. Men det kommer.

Han nämner pågående forskning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset där forskarna följer 100 personer under två år och tar prover var tredje månad.

– Det är mycket intressant att se hur olika alla är från varandra. Alla har sitt eget fingeravtryck i blodet och det borde vi använda för diagnostik. Vi måste börja jämföra Andersson med Andersson, istället för med en population av Andersson.

Prisbelönad som forskningsledare

Nu förnyas Mathias Uhléns Scholaranslag vilket han själv beskrivit som den finaste utnämning som en forskare kan få i Sverige.

Mathias Uhléns CV rymmer, förutom ett stort antal priser, även grundandet av cirka 20 företag varav fyra i dag är börsnoterade. När han fick KTH:s stora pris 2006 beskrevs han som ”sinnebilden av en entreprenör i en forskares skepnad”.

– Som forskningsledare måste du ha bra idéer, men det har väldigt många. Sen måste du kunna förmedla dem, både internt och externt. Dessutom måste du kunna leda människor för att lyckas, säger han.

Han beskriver ledarskapet som att åka hiss mellan olika våningar. Helikopterperspektivet som ges på översta våningen är lika viktigt som att ta hissen ned i källaren för att laga när det läcker.

– Och det gör jag, åker hiss. Dessutom är jag extremt mötesdrivande. Ett möte kan vara fruktansvärt ineffektivt och fyllt av floskler. Sen finns en typ av möten som driver projekt framåt. Men det kräver att du som mötesledare är oerhört välorganiserad, före, under och efter mötet.

Mathias Uhlén är teknologen från KTH som gett oss en djupare kunskap om vår biologi. År 2010 tog han initiativet till SciLifeLab (Science for Life Laboratory) som i dag är en nationell resurs och bland de ledande forskningsmiljöerna i Europa.

Under de första fem åren ledde Uhlén SciLifelab men nu beskriver han sig som en bland de cirka 1200 anställda och det är en roll han trivs med. Nyligen blev han även professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

– Där kan jag bidra med den datadrivna, tekniska infallsvinkeln och övriga KI-professorer står för kunskapen inom neurovetenskap. När vi kombinerar våra resurser så uppstår det ljuv musik.

Han betonar styrkan i det multidisciplinära arbetssättet där flera personer bidrar med sina unika kunskaper.

– Vi har en fantastisk förmåga och tradition att jobba i lag i Sverige. Proteinatlasen hade ingen av oss kunnat göra på egen hand, men när vi kombinerar våra styrkor så ligger vi i frontlinjen.

Text Magnus Trogen Pahlén
Bild Magnus Bergström

 

Mer om Mathias Uhléns forskning