Lena Claesson-Welsh är professor vid Uppsala universitet och välkänd expert inom blodkärlsbiologi. När hon började sin karriär var studiet av blodkärl och deras celler, endotelceller, fortfarande i sin linda.

– Till en början var det svårt att studera blodkärlsceller. Problemet låg i att isolera och odla dessa känsliga celler utan att skada dem.

Ett genombrott kom med upptäckten av en specifik tillväxtfaktor, VEGF, och dess receptorer. Det blev nyckeln till att förstå hur blodkärl växer och hur deras genomsläpplighet regleras.

– Då lyfte man blicken och kunde börja studera blodkärl på ett helt annat sätt, säger hon.

Nu finns en större medvetenhet om hur friska blodkärl påverkar hälsan. Blodkärlens väggar fungerar som en viktig barriär i kroppen. Den reglerar flödet av vätska, molekyler och celler mellan blodet och vävnaderna.

– Hela vår organism badar i vätska som flödar fram och tillbaka.

I friska blodkärl är barriären strikt kontrollerad, men om den försvagas leder det till läckage. Det kan i sin tur ge upphov till svullnad, inflammation och spridning av cancer.

Koppling till lungcancer

Lena Claesson-Welsh tittar bland annat på kopplingen mellan läckage från blodkärlen och lungcancer, en cancertyp som ökar i världen, bland annat på grund av rökning och luftföroreningar. I västvärlden har lungcancer minskat hos män, men den ökar fortfarande hos kvinnor.

– Vi ser att kroppen har ett försämrat immunsvar mot lungcancer, förmodligen för att läckaget i blodkärlen påverkar mikromiljön i cancern.

Detta är också en orsak till att immunterapi inte fungerar så effektivt som önskvärt på dessa patienter. Mer forskning behövs om hur man kan stärka blodkärlens barriär.

Som Wallenberg Scholar undersöker Lena Claesson-Welsh bland annat vilka mekanismer som styr blodkärlens barriärfunktion. I fokus står just nu tre närbesläktade enzymer: Src, Yes och Fyn. En spännande upptäckt är att de verkar ha olika roller i att reglera blodkärlens täthet.

– Oväntat nog visar sig dessa syskon ha mycket distinkta och till och med motsatta funktioner. Vissa av dem kan stabilisera cell-cellkontakterna i blodkärlen, medan andra kan bryta ner dem.

I kartläggningen använder sig forskarna av avancerade tekniker, bland annat realtidsmikroskopi.

– Vi har tagit fram en metod där vi kan se läckaget i realtid, säger Claesson-Welsh. Vi kan följa hur endotelcellerna interagerar och hur läckage uppstår på molekylär nivå.

De använder också musmodeller där ett av enzymerna kan blockeras i blodkärlens celler för att studera vilken påverkan det får på tumörtillväxt, blodkärlsläckage och immunförsvarets förmåga att bekämpa cancer.

Nya och effektivare läkemedel

Ett mål med forskningen är att bana väg för nya och effektivare läkemedel, till exempel vid lungcancer. Ett angreppssätt är att försöka stabilisera cellkontakterna i blodkärl för att förhindra läckage. Det finns redan resultat som visar att läckage kan förhindras i huden. Nästa steg är att undersöka samma mekanism vid ögonsjukdom.

”Vår forskningsidé är unik så jag har förhoppningar om att det ska finnas intresse för framtida läkemedel.”

– Cancer och ögonsjukdomar är naturligtvis väldigt olika sjukdomar, men det sätt som blodkärlen förändras på har gemensamma nämnare, förklarar Lena Claesson-Welsh.

Tillväxtfaktorn VEGF spelar en roll vid flera ögonsjukdomar, som vid diabetes när de små blodkärlen i näthinnan förändras och förtjockas samt vid ögonsjukdomen makuladegeneration, där det sker en tillväxt av blodkärl under gula fläcken. Båda dessa sjukdomar är åldersrelaterade och ökar i takt med att vi lever allt längre. 

Sedan ett tiotal år finns behandlingar som helt kan blockera VEGF i ögat. Blockaden minskar blodkärlsläckaget, men på längre sikt dödar det blodkärlen. Behandlingen har därför visat sig ge en kortvarig lösning och det behövs alternativ.

Genom att lägga fokus på att förhindra nedbrytningen av cell-cellkontakterna snarare än att försöka reparera dem efter att skadan redan skett är idén att man tidigt ska kunna bryta den onda cirkeln.

Hoppfull om framtida behandlingar

Att omvandla banbrytande forskning till kliniska behandlingar är en komplicerad och ofta tidsödande process.

–  Det är så svårt att utveckla läkemedel att man blir fascinerad över att det överhuvudtaget finns några, konstaterar Lena Claesson-Welsh.

Hon är ändå hoppfull inför framtiden, och om den fortsatta forskningen blir lyckosam finns planer på att bilda ett start-up-företag för att licensiera ut patenten och produkten. Tidsperspektivet gör att ett långsiktigt forskningsstöd blir extra betydelsefullt.

Effektivare behandlingar kan få stor betydelse för att förbättra patienters livskvalitet. Men människor behöver också anamma en sund livsstil som en form av förebyggande medicin.

– Det är viktigt att göra vad vi kan för att bromsa blodkärlens åldrande.

Nu finns också resultat som visar att en ökning av uttrycket av VEGF kan förbättra blodflödet och blodkärlens status.

– Det finns spännande data som visar att en lätt ökad nivå av VEGF-uttryck kan leda till ett avsevärt längre och friskare åldrande, och det skulle vi vilja veta mer om, säger Lena Claesson-Welsh.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström