WASP – med uppdrag att bygga nationell kompetens inom AI, mjukvara och autonoma system

Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, WASP

Värduniversitet: 
Linköpings universitet

Övriga partneruniversitet: 
Chalmers, KTH och universiteten i Lund och Umeå

”Affiliated Groups of Excellence”: 
Finns vid Uppsala, Örebro och Luleå universitet

Internationella partneruniversitet: 
Stanford, Berkeley, MIT, NTU Singapore och Aalto University, ETH Zurich, Caltech 

Beviljat anslag:
5,1 miljarder kronor 2015–2031

Totalt omkring 6,5 miljarder kronor med finansiering från ingående universitet och industri

WASP:s hemsida

– Forskningsprogrammet WASP har som uppdrag att se till att Sverige står sig i konkurrens inom de tre områdena och att bedriva excellent grundforskning till nytta för Sverige som land. Det handlar i stort om att positionera Sverige för att bidra till och ta tillvara på de möjligheter som forskningen skapar, konstaterar Anders Ynnerman som varit WASP:s programdirektör under fem år, fram till årsskiftet 2024/2025, för att sedan träda in i rollen som programmets ordförande.

Amy Loutfi, professor i datavetenskap och den nya programdirektören, fyller på med att programmet också är och har varit viktigt i processen att bygga broar mellan akademi, industri och samhälle.

– WASP är mer än ett samarbete, det är en ”community.” Vi jobbar strukturerat för att skapa mötesplatser, där akademi, industri och andra samhällsaktörer ska träffas. Det finns nu väldigt goda möjligheter att komma i kontakt med programmet, fortsätter hon.

Forskningsprogrammet startade 2015 och har succesivt utökats både med resurser och områden, bland annat har cybersäkerhet lagts till och satsningen ”AI for science” som vänder sig till vetenskapssamhället för att underlätta och öka användningen av artificiell intelligens inom alla forskningsområden med syfte att öka möjligheterna till nya vetenskapliga upptäckter.

Autonom mjukvara på frammarsch

– Den tydliga inverkan som man kan se av WASP-programmet är när våra metoder och verktyg tillämpas i allt från klimat- och miljöfrågor, materialvetenskap till life sciences. När man som vi jobbar med att ta fram teknologier som är möjliggörande, kan man säga att vi tillverkar verktyg som går att använda till nästan vad som helst. Det är lite svårt att kommunicera värdet av ett sådant här program eftersom vi kan göra anspråk på att vi är viktiga för nästan allt, menar Anders Ynnerman.

För att försöka konkretisera lite kan man grovt sammanfatta det som programmet innehåller forskning som bland annat kan användas för att skapa smarta system i städer, system som styr fordon och trafiksystem, självstyrande gruvor och lager, smarta robotar som kan se och förstå sin omgivning men också datadriven AI och avancerad matematik som kan användas för att tolka, analysera och presentera stora mängder data som kan resultera i nya läkemedel, eller i analys- och beslutstöd till läkare, jurister, finansiella system eller bildigenkänning, språkmodeller, översättningsprogram… 

Programmet är enligt Loutfi och Ynnerman ”AI-tungt” men andra aspekter av autonomi och mjukvara är viktiga hörnstenar i programmet.

– Det har handlat mycket om att säkerställa att systemen fungerar som det är tänkt men nu kommer också autonom mjukvara, självläkande- och själavbuggande mjukvara, berättar de.

Ett annat område av stor vikt är den grundläggande matematiken inom AI.

– Alla forskningsområden som ingår i programmet och deras integreringen är en förutsättning för framtiden teknologi, konstaterar Amy Loutfi.

– Det är nästan som ett mindre universitet vi driver. Vi examinerar i genomsnitt en doktor i veckan.

Programmet är Sveriges enskilt största privata forskningssatsning någonsin och sysselsätter omkring 900 forskare varav hälften är doktorander.

– Det är nästan som ett mindre universitet vi driver. Vi examinerar i genomsnitt en doktor i veckan. Utmaningen nu är att deras kunskap ska tas tillvara av näringsliv och samhälle. De stora företagen har i regel kapacitet att ta in kompetens men små och medelstora företag, de som kanske har allra störst nytta av dem, har det svårare och här bör insatser fokuseras, menar Anders Ynnerman.

Redan inledningsvis lyckades man också rekrytera flera framstående utländska forskare till programmet.

– Den internationella rekryteringen har gått över förväntan. Vi ser också att det skett en enorm förändring i det svenska landskapet under programmets tid. Sverige har markant förändrat sin positionering inom området, konstaterar Amy Loutfi.

WARA – forskningsarenor och mötesplatser

De båda är överens om att programmet startades i absolut rätt tid, innan den explosionsartade utveckling som följt i spåren av stora språkmodeller som bland andra ChatGPT.

– De som drog i gång programmet hade en fingertoppskänsla för vad som skulle vara viktigt framöver. Det är också något som kännetecknar Stiftelsens övriga satsningar. Stiftelsen har både förmågan och musklerna att identifiera tidiga behov, menar Anders Ynnerman.

En framgångsfaktor för WASP-programmet som de båda pekar på är det omsorgsfulla bygget av forskargrupper. Programmet har också fått stå modell för några av Stiftelsens andra stora forskningsprogram som materialforskningsprogrammet WISE och datadriven livsvetenskap, DDLS, som också alla har aktiva samarbeten med varandra. 

Grundforskning och kunskapsuppbyggnad är fundamenten för programmet men där finns ytterligare ett viktigt ben och det är kunskapsöverföring och tillämpning. 

– I den nya värld vi lever i är avståndet mellan grundforskning och tillämpning kort. Där är WARA, programmets forskningsarenor, helt avgörande. Arenorna fungerar som en mötesplats mellan akademi, industri och samhälle där det sker ett kunskapsutbyte mellan alla parter, säger Anders Ynnerman.

Han betonar att en viktig faktor för att komma i fråga är att det ligger excellent forskning bakom, det räcker inte med en spännande tillämpning. 

Programmet sträcker sig för närvarande till år 2031 och trots att det är många år kvar dit så funderar de redan nu en del på tiden efter det.

– Kompetensinjektion, är ett nyckelord som ska prägla programmet. Programmets framgångar visar också att Sverige har mycket att erbjuda som kunskapsnation, konstaterar Amy Loutfi.

Text Carina Dahlberg
Bild Natalie Pintar, Magnus Bergström