Ska studera hur genetisk variation påverkar våra B- och T-celler 

Varför utvecklar vissa människor mer effektiva immunsvar mot infektioner än andra och vilka mekanismer ligger bakom autoimmun sjukdom? Som Wallenberg Scholar ska Gunilla Karlsson Hedestam undersöka det mänskliga immunsystemet med fokus på B- och T-cellernas receptorer.

Immunsystemets B- och T-celler kännetecknas av receptorer som känner igen främmande ämnen, antigen, vid infektioner och vaccinationer. Receptorerna kodas av cirka 350 gener som uppvisar ovanligt stor variation mellan människor, vilket påverkar hur B- och T-cellerna reagerar.

I vissa fall kan immunsvaret felriktas och ge upphov till autoimmuna sjukdomar. Vi vet idag att genetiska faktorer påverkar risken att utveckla autoimmun sjukdom, men en komplett bild av vilka gener som påverkar sjukdomsutveckling saknas fortfarande. 

Gunilla Karlsson Hedestam och hennes forskargrupp har utvecklat nya metoder för så kallad typning – eller bestämning – av genvarianter som kodar för antigenreceptorerna hos B- och T-cellerna. Generna finns i komplexa och svårstuderade regioner av vår arvsmassa och har därför inte studerats i detalj tidigare. 

– Tack vare de nya metoderna är det nu möjligt att undersöka tusentals personer samtidigt och studera hur den genetiska variationen hos B- och T-cellsreceptorgenerna påverkar immunförsvaret och hälsan, säger Gunilla Karlsson Hedestam. 

I den första delen av projektet ska de undersöka varför vissa människor utvecklar mer effektiva immunsvar mot infektioner, till exempel influensa. I del två planerar de att undersöka om genetisk variation hos B- och T-cellernas antigenreceptorer påverkar risken att utveckla autoimmun sjukdom. 

Målet är att kunna identifiera både skyddande genvarianter vid infektioner och genetiska riskfaktorer för autoimmun sjukdom. 

– Vi hoppas bland annat att resultaten ska kunna användas för att ta fram vaccin som når en bredare täckning i befolkningen. Vi hoppas också att de kan användas för att identifiera personer i riskgrupp för autoimmun sjukdom för att på sikt kunna utveckla bättre diagnostik och riktade behandlingsformer, säger Gunilla Karlsson Hedestam.