Livsvetenskap - Life Science

Livsvetenskaper, Life Science, kan förklaras som vetenskap om allt levande. Den handlar om forskning om hur levande organismer fungerar, samverkar och påverkar sin omgivning. Biologi och medicin är två stora områden men forskning inom livsvetenskaper är i hög grad gränsöverskridande med forskare från olika discipliner som till exempel teknik, kemi, fysik, materialvetenskap och farmakologi.

Forskningsresultaten kommer till användning främst inom sjukvården genom läkemedelsutveckling, medicinsk diagnostik, prevention och terapi men även inom veterinärmedicin, växtforskning och bioteknologi. Livsvetenskaperna spelar också en allt större roll inom industrisektorer som skogs-, pappers- och massaindustrin samt livsmedelsindustrin.

Den grundläggande forskningen använder olika modellorganismer – till exempel bananflugor, maskar och jästsvamp – i samverkan med mätmetoder som genomik, proteomik och metabolomik integrerade med storskalig dataanalys för att kartlägga hur organismer fungerar på system- och molekylnivå.

Forskarna har en förhoppning om att studier på modellorganismer på sikt ska ligga till grund för kunskap om hur andra organismer fungerar.

Mer, snabbare och billigare

Komplexa biologiska processer kan i dag studeras tack vare den snabba teknikutveckling som sker parallellt med den vetenskapliga grundforskningen. Kostnaderna för att till exempel ta fram gensekvensen från organismer har sjunkit drastiskt samtidigt som det går oerhört mycket fortare för varje år.

De allt större datamängder som forskningen inom livsvetenskaper genererar ger nya möjligheter att utvinna information, men kräver samtidigt betydande resurser och ny kompetens inom statistik, bioinformatik och analys av stora datamängder – så kallad big data. Den utvecklingen gör att behovet av nationella och ibland internationella laboratorier, med tillgång till avancerad beräkningsvetenskap, ökar.

Kraftfull satsning

Under 2014 tog Stiftelsen ett inriktningsbeslut att göra ytterligare en kraftfull, samlad satsning inom livsvetenskaperna. Sverige har länge haft en internationell tätposition inom området men flera länder har gjort massiva satsningar och på så vis kommit i kapp eller gått om svensk forskning.

Totalt har Stiftelsen avsatt drygt 2,5 miljarder kronor för perioden 2014–2026 för livsvetenskaplig forskning. Detta som en direkt fortsättning på den satsning som gjordes i början av 2000-talet då Stiftelsen bidrog med 1 miljard kronor för att Sverige skulle kunna bygga upp spetsteknik inom livsvetenskap genom två centrumsatsningar; Wallenberg Consortium North och Swegene.

En del i det nya stödet för livsvetenskaperna är Wallenberg Clinical Scholars – ett program som under fem år ger 25 av landets främsta kliniska forskare en möjlighet att koncentrera sig på forskning och att föra ut forskningsresultaten till vården, parallellt med att de också behåller sina patientkontakter som läkare.

En annan del av programmet är en satsning på karriärtjänster vid de nyinrättade centrumen för molekylärmedicin vid Göteborgs, Lunds, Umeå och Linköpings universitet.

Dessa centrum byggs upp som ett komplement till det av staten initierade SciLifeLab i Stockholm-Uppsala. Stiftelsen är även tillsammans med svenska staten den största finansiären av SciLifeLab, som ska fungera som teknikstöd till landets forskare inom området.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har ett långsiktigt perspektiv vilket kommer väl till uttryck inom livsvetenskapsområdet. När den riktade satsningen tar slut år 2026 har Stiftelsen – genom anslag till utrustning, nationell infrastrukturmen också projekt- och individanslag – varit operativ inom områdets utveckling i 25 år, vilket kan antas vara en rimlig tid för att bygga upp ett så omfattande forskningsområde.