Forskningsresultaten kommer till användning främst inom sjukvården genom läkemedelsutveckling, medicinsk diagnostik, prevention och terapi men även inom veterinärmedicin, växtforskning och bioteknologi. Livsvetenskaperna spelar också en allt större roll inom industrisektorer som skogs-, pappers- och massaindustrin samt livsmedelsindustrin.

Den grundläggande forskningen använder olika modellorganismer – till exempel bananflugor, maskar och jästsvamp – i samverkan med mätmetoder som genomik, proteomik och metabolomik integrerade med storskalig dataanalys för att kartlägga hur organismer fungerar på system- och molekylnivå.

Forskarna har en förhoppning om att studier på modellorganismer på sikt ska ligga till grund för kunskap om hur andra organismer fungerar.

Mer, snabbare och billigare

Komplexa biologiska processer kan i dag studeras tack vare den snabba teknikutveckling som sker parallellt med den vetenskapliga grundforskningen. Kostnaderna för att till exempel ta fram gensekvensen från organismer har sjunkit drastiskt samtidigt som det går oerhört mycket fortare för varje år.

De allt större datamängder som forskningen inom livsvetenskaper genererar ger nya möjligheter att utvinna information, men kräver samtidigt betydande resurser och ny kompetens inom statistik, bioinformatik och analys av stora datamängder – så kallad big data. Den utvecklingen gör att behovet av nationella och ibland internationella laboratorier, med tillgång till avancerad beräkningsvetenskap, ökar.

Kraftfull satsning

Totalt har Stiftelsen avsatt drygt 6,8 miljarder kronor inom life science för perioden 2014–2032. Men redan i början av 2000-talet bidrog Stiftelsen med 1 miljard kronor för att Sverige skulle kunna bygga upp spetsteknik inom livsvetenskap genom två centrumsatsningar; Wallenberg Consortium North och Swegene.

Under 2014 tog Stiftelsen ett inriktningsbeslut att göra ytterligare en kraftfull, samlad satsning inom livsvetenskaperna. Stiftelsen avsatte då drygt 2,5 miljarder kronor för perioden 2014–2026. Sverige som länge haft en internationell tätposition inom området hade kommit lite på efterkälke när flera andra länder gjort massiva satsningar och på så vis kommit i kapp eller gått om svensk forskning.

En del i det nya stödet för livsvetenskaperna är Wallenberg Clinical Scholars – ett program som under fem år ger 25 av landets främsta kliniska forskare en möjlighet att koncentrera sig på forskning och att föra ut forskningsresultaten till vården, parallellt med att de också behåller sina patientkontakter som läkare.

En annan del av programmet är en satsning på karriärtjänster vid Wallenberg centrum för molekylärmedicin vid Göteborgs, Lunds, Umeå och Linköpings universitet.

Dessa centrum byggs upp som ett komplement till det av staten initierade SciLifeLab i Stockholm-Uppsala. Stiftelsen är även tillsammans med svenska staten den största finansiären av SciLifeLab, som ska fungera som teknikstöd till landets forskare inom området.

Totalt 6,8 miljarder kronor

Hösten 2020 gjorde Stiftelsen återigen en kraftfull satsning med ytterligare 3,7 miljarder kronor fram till 2032, där tonvikten ligger på datadriven life science och forskningsprogrammet DDLS med 3,1 miljarder kronor. I slutet av 2024 utökades satsningen på datadriven life science, inklusive Alpha Cell-programmet, med ytterligare 600 miljoner kronor för att totalt uppgå till 3,7 miljarder kronor. Vilket innebär att Stiftelsens avsättningar till life science under perioden 2014–2032 uppgår till totalt 6,8 miljarder kronor.

Stiftelsen har med andra ord under många år beviljat anslag inom området och har på flera sätt varit med och utvecklat Sverige till en framstående life science nation.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har ett långsiktigt perspektiv vilket kommer väl till uttryck inom livsvetenskapsområdet. När den riktade satsningen tar slut år 2032 har Stiftelsen – genom anslag till utrustning, nationell infrastruktur men också projekt- och individanslag – varit operativ inom områdets utveckling i mer än 30 år.