I Kenya prövas ett okonventionellt grepp att bekämpa fattigdom. Där får fattiga familjer ta emot ett kontantbelopp att använda helt fritt. Som Wallenberg Academy Fellow undersöker Johannes Haushofer hur pengarna påverkar deras liv och välmående och vilka effekterna blir för samhällsekonomin.
Johannes Haushofer
Professor i nationalekonomi
Wallenberg Academy Fellow 2019
Lärosäte:
Stockholms universitet
Forskningsområde:
Gränslandet mellan psykologi, beteendeekonomi och utvecklingsekonomi. En grundfråga är om fattigdom får särskilda psykologiska konsekvenser och om dessa konsekvenser i sin tur påverkar ekonomiskt beteende.
I grund och botten forskar Johannes Haushofer om människors välfärd. Med en bakgrund inom psykologi, fysiologi och filosofi samt med doktorsexamina från såväl neurobiologi som ekonomi har han en arsenal av metoder att dra nytta av för att undersöka hur pengar påverkar vårt liv och välbefinnande.
– En gammal fråga inom vetenskapen är huruvida lycka kan köpas för pengar, och det är en viktig fråga. Vi som sysslar med ekonomi kritiseras ofta för att bara vara fokuserade på tillväxt, inkomst och pengar, men det handlar egentligen bara om olika sätt att mäta välfärd.
För en dräglig levnadsstandard krävs tillgång till mat, kläder, hälsovård och en bostad. Saknas den grundtryggheten drabbas vi lätt av stress, depression eller annan ohälsa.
– Det är svårt att vara glad och nöjd om de basala behoven inte är tillfredsställda.
Traditionellt ges bistånd i form av till exempel matpaket eller riktade stipendier. Den sortens stöd lindrar den omedelbara nöden, men kanske kan kontantöverföringar vara lika eller mer effektiva.
Två årsinkomster betalas ut
Vissa ideella organisationer, som den amerikanska frivilligorganisationen GiveDirectly, använder ett nytt grepp. Ett urval av de fattigaste familjerna får nu ta emot en rejäl engångssumma motsvarande två årsinkomster – pengar som de får använda helt fritt, berättar Johannes Haushofer.
– Stödet är utformat så att människor behandlas som vuxna individer. Hushållen kan använda pengarna flexibelt i takt med att olika behov uppstår. Några familjer vill kanske köpa en ko, andra vill bygga upp en liten cykeltaxirörelse eller investera i barnens utbildning.
Redan på 1950-talet lanserade nationalekonomen Milton Friedman idén om en negativ inkomstskatt. Hans tanke var att människor som tjänar mycket litet skulle få en omvänd skatt och istället erhålla pengar från staten.
GiveDirectly, som grundades 2012, har dammat av det gamla konceptet och testar det i en ny form. Allmänheten kan skänka pengar till deras fond och förutom en mindre summa till administration går allt direkt till hushållen.
– Som forskare samarbetar vi med GiveDirectly för att kunna genomföra våra studier, men viss forskning görs också helt oberoende av dem.
I kontrollerade fältstudier i de kenyanska byarna utvärderar Haushofer effekterna av kontantbidragen. Deltagarna intervjuas bland annat om sin livssituation, sin hälsa och om hur de använder pengarna. Stor vikt läggs vid etik för att värna deras integritet och välbefinnande.
Så här långt är resultaten uppmuntrande. Familjernas liv har förbättrats påtagligt.
– Våra studier visar att pengarna används på ett meningsfullt sätt som motverkar fattigdomen. Mycket litet går till konsumtion av till exempel alkohol, tobak eller spel. Även våldet i hemmen har sjunkit. Istället använder familjerna kontanterna till produktiva investeringar. Utfallet är i vissa fall bättre om kvinnor istället för män får utbetalningarna, men det är små skillnader.
Nu vill Haushofer ta reda på hur mottagarna påverkas på längre sikt. Frågan är om den positiva effekten håller i sig. Hur påverkas konsumtionen, hälsan, utbildningsnivån och välbefinnandet efter fem eller tio år. Finns det en potential för familjerna att helt förändra sina liv?
–Troligen ligger svaret någonstans i mitten, men ett precist svar är nödvändigt om till exempel politiker ska få underlag för hur man kan utforma välfärdspolitiken på bästa sätt.
Effekt på samhällsekonomin
Johannes Haushofer vill också studera hur villkorsfria kontantöverföringar påverkar hela samhällsekonomin. Han ska jämföra regioner där många hushåll får utbetalningar med regioner där stödet inte är lika utbrett. Ekonomer talar ofta om risken för inflation, men det är möjligt att ekonomin istället kan påverkas positivt.
– Vi vill bland annat se hur priserna och lönerna förändras. Det är också intressant att ta reda på om transfereringarna kan stimulera den ekonomiska aktiviteten, även för hushåll som inte har fått del av pengarna.
”Det är fantastiskt att få detta anslag. Jag har fått möjlighet att flytta min forskning till Stockholms universitet där jag känner mig hemma. Stödet är generöst och flexibelt och låter mig som forskare avgöra hur pengarna bäst ska användas. På ett sätt liknar det min forskning där jag undersöker hur familjer fritt får förfoga över det ekonomiska bistånd som de får.”
Haushofer undersöker också hur kontanter står sig mot andra hjälpinsatser, till exempel ett behandlingsprogram inom psykoterapi. Resultaten visar så här långt att kontanter är effektivare, inte bara för att förbättra den ekonomiska situationen utan även det psykiska välbefinnandet.
– Men det var en överraskning att just detta behandlingsprogram inom psykoterapi visade sig ineffektivt utan mätbara effekter på både det ekonomiska och psykiska utfallet.
Det gamla uttrycket ”cash is king” verkar ha fog för sig. Kontanter förenklar livet, inte minst för dem som saknar nästan allt.
– Tack vare kontantöverföringen kan individen utveckla en verksamhet, ett jordbruk eller en kioskrörelse, och försörja familjen. De känner sig mindre stressade och mer tillfreds.
Johannes Haushofer hoppas att forskningen ska bidra till nya insikter inom det sociala området.
– Förhoppningsvis kan vi ge beslutsfattare underlag om hur de kostnadseffektivt kan använda de välfärdsmedel som finns. Ytterst är målet med forskningen att hjälpa till att lindra fattigdomen i världen.
Text Nils Johan Tjärnlund
Bild (c) Busara Center for behavioral economics, Johannes Haushofer