De flesta forskare är eniga om att Bibeln har haft ett starkt inflytande på den europeiska kulturen. Men det är inte vidare klarlagt hur de kristna idéerna fått så starkt genomslag. 

– I min forskning tittar jag närmare på hur våra idéer om kristendomen påverkar dagens uppfattning om Europa. Vi har i flera avseenden glömt hur mycket de bibliska texterna har påverkat vårt tänkande. Därför är det viktigt att visa hur de har tolkats och av vilka för att förstå hur de olika tolkningarna faktiskt påverkar vår moderna värld, säger Hannah Strømmen. 

Vi kan se Bibeln på flera sätt, dels som en samling heliga texter som används inom kyrkan, men även som ett arkiv av texter som varit viktigt för vår kultur men inte nödvändigtvis på ett religiöst sätt. 

Skiljelinje mellan kyrka och stat

I dag är de flesta europeiska länder sekulära stater, trots att de vuxit fram under ett starkt inflytande av kristendomen. Det har fått forskare att hävda att själva uppdelningen mellan stat och kyrka går att spåra till särskilda avsnitt i Bibeln. 
Hannah Strømmen ger flera exempel på avsnitt som tolkats som ett stöd för uppdelningen mellan politik och religion. Bland annat från nya testamentet där Jesus talar om att ge kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud. Ett annat exempel är en text av Paulus med en uppmaning att underordna sig överheten eftersom den är inrättad av Gud. 

– Men på Jesus tid fanns inte dagens uppfattning om staten och kyrkan, då existerade inte ordet religion. I en historisk bemärkelse hade Jesus varken förstått eller stött idén om att hålla isär religion och politik. Det är en mycket modern idé och därför är det mycket intressant att undersöka dess ursprung, säger hon.

 Ytterligare en drivkraft bakom forskningen kommer från hur olika vi uppfattar islam och kristendom. Att ha en kristen tro i ett sekulärt samhälle anses inte som något konstigt. Men när det gäller islam så finns uppfattning att Koranen motsätter sig sekulära samhällen.

– När vi påstår det så upprepar vi helt okritiskt en viss tolkning av texterna som egentligen inte har så mycket med att göra vad som verkligen står skrivet. 

Därför kan det också vara viktigt att återvända till texterna. Men främst med målet att visa hur de tolkats, inte hur de ursprungligen formulerats.  

– Hittills finns ingen större studie som visar sambanden mellan tolkningarna av Bibeln och framväxten av idén om ett sekulärt Europa. De flesta forskare fokuserar på de äldsta förlagorna till dagens bibeltexter medan jag hellre vill lyfta våra moderna tolkningar och deras påverkan. 

Ibland sägs även FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna ha sitt ursprung i en viss del av gamla testamentet, nämligen vers 27 i Första Moseboken som talar om människan som guds avbild. 

– Men även denna uppfattning är ett resultat av hur texten tolkas. Vi behöver fundera mer kring hur dessa tolkningar kommit till och vilket resultatet av de har blivit. 

Legitimerat högerextremism

Hennes intresse av att spåra olika idéer till själva tolkningarna väcktes i samband med terrorattentaten i Norge 2011. När hon analyserade Breiviks manifest fann hon flera exempel där texter ur Bibeln användes för att legitimera de högerextremistiska tankarna och dåden. 

– Nu har det gått mer än tio år efter terrorattentaten och islamofobin har bara vuxit sig starkare, tillsammans med en vilja att skapa ett kristet Europa. Ju vanligare dessa idéer blir desto viktigare är det att vi kartlägger var de kommer ifrån, säger Hannah Strømmen. 

Forskargruppen hon bygger upp vid Lunds universitet arbetar starkt tvärvetenskapligt och omfattar statsvetenskap, historia och kulturstudier. Dessutom hoppas hon inkludera forskare kunniga inom islam för att skapa jämförande förståelser av Bibeln och Koranen. 

–  Vissa personer säger att islam inte kan ha någon plats i ett kristet sekulärt Europa, och det är oerhört problematiskt. Det är en uppfattning som lutar sig mot en viss sorts tolkningar av Bibeln och Koranen som vi måste ifrågasätta kritiskt. 

I ett längre perspektiv vill hon bidra till att bredda ämnet bibelstudier till att omfatta fler angreppssätt. I dag talar vi nästan uteslutande om religion som problem, menar hon.

–  Vi behöver bli mer medvetna hur viktig Bibeln faktiskt är i utvecklingen av vårt europeiska samhälle. Därför behöver vi fler forskare som visar hur bibeltexter och olika tolkningar av texterna ligger till grund för yttringar som vi ser i allt från reklam och populärkultur till politik, filosofi och juridik, säger Hannah Strømmen. 

Hannah Strømmen har varit verksam vid University of Chichester i Storbritannien sedan 2015 och nu tar anslaget Wallenberg Academy Fellow henne till Lunds universitet. 

– Som många andra humanistiska forskare så har jag oftast arbetat på egen hand. Tack vare anslaget får jag nu möjligheten att leda och arbeta i ett team. Det är ett stort ansvar och ett privilegium att få inspirera och uppmuntra yngre forskare. 

Text Magnus Trogen Pahlén
Bild Åsa Wallin