Juleen Zierath
Professor i klinisk integrativ fysiologi
Wallenberg Scholar
Lärosäte:
Karolinska Institutet
Forskningsområde:
Ämnesomsättning vid typ 2-diabetes och fetma
Professor i klinisk integrativ fysiologi
Wallenberg Scholar
Lärosäte:
Karolinska Institutet
Forskningsområde:
Ämnesomsättning vid typ 2-diabetes och fetma
Ska ta reda på hur dygnsrytmen påverkar typ 2-diabetes
Wallenberg Scholar Juleen Zierath ska undersöka hur dygnsrytmen påverkar sjukdomsbilden vid typ 2-diabetes och fetma. Målet är bättre rådgivning, förebyggande åtgärder och nya behandlingar.
Metabola sjukdomar som typ 2-diabetes och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Vår moderna livsstil med brist på fysisk aktivitet i kombination med högkaloridiet har lett till en kraftigt ökad förekomst av sjukdomarna och därför är motion och kostrådgivning för att förbättra ämnesomsättningen viktiga byggstenar i behandlingen.
Idag vet vi också att dygnsrytmen har betydelse vid sjukdomar som drabbar ämnesomsättningen. Alla våra celler har en inre ”klocka” som styr processerna i kroppen runt en 24-timmarscykel. Störningar i dessa cellulära klockor påverkar utvecklingen av typ 2-diabetes och fetma. Men exakt hur är fortfarande okänt.
Oväntat fynd
Nyligen kunde Juleen R. Zierath och hennes forskargrupp visa att träning på eftermiddagen gav en förbättring av blodsockerkontrollen vid typ 2-diabetes, medan träning på förmiddagen inte gav samma effekt.
Nu ska hon och forskargruppen gå vidare och undersöka orsakerna bakom detta oväntade fynd. Bland annat ska de studera hur dygnsrytmen påverkar blodsockerkontroll och mitokondriefunktion.
– Vår hypotes är att när under dygnet vi motionerar och äter påverkar den cellulära klockan och vi kan med den kunskapen maximera hälsoeffekterna på ämnesomsättningen. Regelbunden motion är en viktig del av behandlingen vid typ 2-diabetes och det är därför av stor klinisk relevans att veta om träning vid vissa tider på dygnet är bättre än andra, säger Juleen Zierath.
Idag finns heller inga läkemedel som specifikt påverkar insulinkänsligheten vid typ 2-diabetes. Att ta reda på biologin bakom dygnsrytmens roll i ämnesomsättningen kan göra att nya måltavlor för läkemedel kan identifieras, enligt Juleen Zierath.
– Forskningen har enorm potential när det gäller upptäckter som kan leda till både nya behandlingar och förebyggande åtgärder, säger hon.