Daniel Västfjäll är professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet och intresserar sig för hur känslor uppkommer och påverkar oss i vardagen. Han ägnar en stor del av forskningen åt att studera hur vi fattar beslut och vilken roll känslor spelar för beslutsfattandet.

Känslor är både en motor och en bromskloss i våra beslut, förklarar han.

– Känslor motiverar oss att hjälpa och bidra, men kan också få oss att agera mindre effektivt.

I sin forskning är Daniel Västfjäll bland annat intresserad av begreppet ”impact neglect”. Det handlar om vår tendens att förbise och missbedöma den faktiska effekten av våra handlingar. Styrda av känslor sätter vi gärna fokus på det närliggande och konkreta, snarare än det som systematiskt skulle vara mest effektivt.

Som exempel nämner han klimatfrågan där det finns en tendens att överskatta effekten av förändringar som att källsortera, medan betydelsen av stora livsstilsförändringar som att flyga mindre eller sluta äta kött ofta underskattas.

Ett annat slående exempel är hur vi ofta reagerar starkt på en enskild gripande bild, men kan stå handfallna eller passiva inför återkommande katastrofer.

Daniel Västfjäll påminner om fotot av den syriske pojken Alan Kurdis, som låg död på en strand år 2015. Händelsen fick världen att tillfälligt öppna sina hjärtan och plånböcker för flyktingar.

– Vi kunde mäta hur donationerna till Svenska Röda korset mångdubblades den dagen bilden dök upp i media. Men snart återgick bidragsnivåerna till det normala.

Den snabba känsloreaktionen stod i bjärt kontrast mot de långsiktiga hjälpbehoven.

Viktiga begrepp

Ett annat fenomen är ”pseudoineffektivitet” – vetskapen om alla dem vi inte förmår hjälpa lägger sordin på glädjen och viljan att hjälpa dem vi skulle kunna nå.

En slutsats är att människans beteende måste analyseras som en komplex blandning av emotioner, normer, sociala sammanhang och kognitiva förmågor.

– Vi behöver en tvärvetenskaplig ansats för att kunna ta oss an den här typen av frågor, säger Daniel Västfjäll.

I det aktuella projektet samarbetar psykologer, nationalekonomer, statsvetare och neuroforskare.

– Tanken är att vi ska försöka förstå fenomenet beslutsfattande snarare än att främja det egna ämnet.

Mer individanpassat

Forskningen är inte enbart teoretisk, utan innehåller också laboratorieexperiment där forskarna studerar försökspersoners hjärnaktivitet och kroppsliga reaktioner i olika situationer.

Det kan handla om att studera effekten av olika interventioner, till exempel ”nudging” – mjuka knuffar i rätt riktning – där man vill underlätta för individer att göra medvetna val. I verkligheten kan det handla om att få människor att äta mer grönt om kön i lunchmatsalen först går via salladsbordet.

Forskning ger tid att tänka, reflektera och ta risker. Det är en lyxig situation, men också ett ansvar. En ökad förståelse av mänskligt beteende kan hjälpa oss att fatta bättre beslut som blir till nytta för hela samhället.

Än så länge har den här typen av interventioner inte varit så effektiva som forskare en gång föreställde sig. En orsak är kanske att det tas för lite hänsyn till individuella skillnader och den sociala kontexten.

– Folk reagerar olika på samma insats. En förändring som får mig att äta mer klimatsmart kan göra dig irriterad eller få en tredje person att bli likgiltig, påpekar Daniel Västfjäll.

Kanske måste man arbeta mer med att individanpassa beteendeförändringar, precis som det är naturligt med individanpassade medicinska behandlingar.

– Ofta saknas ett bredare grepp där man sätter individen i ett större sammanhang. Hur kan man gå hela vägen från psykologisk mekanism till en effektiv verkan i samhället?

Globalt perspektiv

Människans känslor är ett komplext ämne och för att täcka in så många variationer som möjligt jobbar Daniel Västfjäll och hans kollegor även med megastudier. Det innebär att många forskargrupper världen över samtidigt testar ett stort antal interventioner i olika kulturer och sammanhang.

Idén är att studera vilka metoder som fungerar bäst under inflytande av en rad olika faktorer.

– Det är en form av ”crowd science” och det är jätteviktigt om vi ska kunna få tillförlitliga resultat och för att forskningen ska gå framåt.

Men Daniel Västfjäll vill inte få det att låta som att känslor är något dåligt för människor. Tvärtom är känslor både rationella och nödvändiga. Ofta är det våra känslor som triggar intresset att överhuvudtaget vilja hjälpa en medmänniska.

– Utmaningen ligger i att dra nytta av känslornas drivkraft för att främja beteenden som kan göra stor skillnad även i stor skala.

Forskningen innehåller också en etisk dimension. I det här fallet kan resultaten eventuellt ge ny vägledning till hur man lättare skulle kunna manipulera människors beteende, till exempel i kommersiellt syfte.

– Det behövs alltid en debatt om etiken och det finns alltid en risk att ny kunskap missbrukas. Men

här är forskningens syfte verkligen det motsatta, att vi ska bli bättre på att uppnå gemensamma mål och skapa en större gemensam nytta genom att vi lyckas förstå mer av de grundläggande psykologiska mekanismerna, konstaterar Daniel Västfjäll.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström