Våra sociala normer – hur vi beter oss socialt i förhållande till andra människor och ofta till oskrivna regler – varierar mellan samhällen och tidsepoker. Begreppet har studerats ända sedan 1800-talet, men med hjälp av nya forskningsmetoder växer nu ny kunskap fram.

Pontus Strimling, professor i analytisk sociologi vid Linköpings universitet och forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier, leder en grupp av forskare som undersöker hur normer påverkas av mängder av händelser på individnivå – som i möten mellan människor.

– I inledningen av mitt Wallenberg Academy Fellows-projekt handlade vår forskning om vad som formar olika moralförändringar. Vi studerade politiska moralfrågor som åsikter kring homoäktenskap och abort. Det kulminerade i prediktioner om hur 100 moralfrågor kommer att förändras de kommande 10 åren i USA.

Nu har de också gett sig in på mer outforskad mark, nämligen hur vardagsnormer skiftar över tid.

Gråta öppet, mer tillåtet

Hans grupp har samlat in data från 90 länder som bygger på enkätsvar från över 25 000 personer, främst universitetsstudenter. De har svarat på frågor om 150 beteenden eller vardagsnormer såsom att kyssas offentligt, att svära på jobbet eller att prata högt på bio eller bibliotek. Är beteendet tillåtet, hänsynslöst eller spelar det faktiskt ingen roll?

– Vi ser i våra resultat att exempelvis gråta offentligt blivit mer tillåtet i nästan alla länder. Men en sak som förvånade oss var att vi kan observera en striktare syn på beteenden som vi i vår forskning beskriver som "vulgära", exempelvis att kyssas på jobbet, i annars liberala länder. Vi tror dock inte att det handlar om ett moraliskt perspektiv utan snarare att det handlar om att vulgära beteenden inte anses vara hänsynsfulla i vissa fall, förklarar han.  

Forskarna har byggt ett nätverk av forskare i världen, kallat Global Social Norms Network. Det är via det som de har samlat in enkätsvar kring vardagsbeteenden och normer i 90 länder. Svarsmönstren har de sedan jämfört med liknande data från studier som gjordes i 33 länder för 20 år sedan.

Vi ser i våra resultat att exempelvis gråta offentligt blivit mer tillåtet i nästan alla länder. Men en sak som förvånade oss var att vi kan observera en striktare syn på beteenden som vi i vår forskning beskriver som "vulgära", exempelvis att kyssas på jobbet, i annars liberala länder.

Analyserna visar att några få nyckelvärderingar spelar en avgörande roll.

Enligt forskarna kan skillnader i sociala normer förklaras av hur samhällen prioriterar individuella värderingar som omtanke och frihet; kontra normer som stränghet och renhet. Var på denna skala som ett samhälle befinner sig kan även kopplas till olika politiska värderingar. Exempelvis går acceptans för homosexualitet hand i hand med liberala samhällen som värnar omtanke och frihet.

Värden som omtanke och frihet stärks

Deras nya studie visar också att det är trenden att värdera omtanke och frihet högt som växer internationellt, även om det ser mer mörkt ut i auktoritära länder.

– Vi kan empiriskt visa att de åsikter som leder till mer rättvisa, hänsyn och frihet är de som vinner mark över tid globalt sett, medan de åsikter som stöds av argument som rör auktoritet och tradition, lojalitet och religion är de som förlorar över tid, säger Pontus Strimling.

Men även om normerna rör sig i en gradvis liberal och mer tillåtande riktning i ett land, betyder inte det att de är i majoritet i landet. För även om exempelvis homosexualitet alltmer accepteras i exempelvis Ryssland, är acceptansen fortfarande lägre än 50 procent och låg jämfört med i Västländer.

Vid sidan av att samla in gigantiska mängder av data använder forskarna programspråket R för att göra avancerade statistiska beräkningar liksom visualiseringar av hur normerna värderas i olika länder. Dessutom tillämpar de matematiska modeller för att förutsäga framtida normer, ett område som Pontus Strimling är väl bekant med då han har doktorerat i matematik.

– I den senaste studien kan vi tydligt se att våra matematiska prediktioner om hur vardagsnormerna ser ut ligger väldigt nära det globala, faktiska utfallet av förutsägelser, vilket är väldigt roligt, säger han.

Normer kring klimatåtgärder

Framöver kommer forskargruppen att expandera prediktionsmodellerna till nya ämnesområden. Nästa stora projekt handlar om att undersöka människors inställning till klimatåtgärder, vilket han berättar också för med sig nya utmaningar.

Hur intervjupersonerna tror att verkligheten fungerar kan inverka på svaren, liksom om de tror att klimatförändringarna existerar eller inte. Åsikter kring klimatåtgärder är också ofta relaterade till vad man anser om ekonomisk politik och skatter, uppger han.

– Vi har tagit fram hundra klimatåtgärder som man ska få tycka till om. Men vi bedömer också att svaren inte bara kommer att handla om vad man tror om klimatåtgärdernas direkta effekter, utan också vad man tycker om eller tror om deras indirekta effekter som exempelvis om plånboken påverkas.

Pontus Strimling bedömer att gruppens forskningsmetoder nu är väl lämpade för att ta sig an normer kring hur människor värderar åtgärder för att minska klimateffekterna.

– Samtidigt är vår tanke med den här nya omgången att utmana oss själva, säger han.

Text Monica Kleja
Bild Magnus Bergström