Går det att återskapa vävnad i bukspottkörteln? 

Om en inflammation eller cancerbehandling skadar den vuxna bukspottkörteln, går skadan i dagsläget inte att reparera. Som Wallenberg Academy Fellow ska Amanda Andersson Rolf kartlägga hur bukspottkörteln formas under fosterstadiet, ett stadium under vilket bukspottskörteln kan återskapa skadad vävnad. Målet är att hitta metoder som kan stimulera celler att återskapa frisk vävnad i en bukspottkörtel som behöver lagas.

Alla organ i vår kropp består av många olika celltyper, som interagerar med varandra. Den som vill förstå hur ett organ bildas, behöver studera hur stamceller som finns under fostrets utveckling formar de specifika celltyper som bygger organet. Detta har tidigare varit svårt, men de senaste åren har forskare fått tillgång till avancerade metoder som gör det möjligt att studera enskilda celler i en komplex vävnad.

Dr Amanda Andersson Rolf vid Hubrecht Institute, Utrecht, Nederländerna, ska använda dessa metoder för att bättre förstå hur omogna stamceller formar bukspottkörteln under fosterstadiet. Hon har tidigare lyckats skapa en tredimensionell cellmodell – en organoid – av bukspottkörteln, där organets viktigaste celler bildas. Nu ska hon använda dessa organoider (också kallade miniorgan) för att kartlägga hur bukspottkörtelns stamceller regleras och vilka faktorer som triggar dem att mogna till mer specialiserade celler.

Amanda Andersson Rolf, som kommer att verka vid Karolinska Institutet, ska även utveckla en cellmodell av den vuxna mänskliga bukspottkörteln, som bättre efterliknar organets komplexitet. Målet är att förstå hur de befintliga vuxna cellerna kan återgå till ett tillstånd mer likt stamcellerna som finns under organets utveckling. Dessa celler skulle sedan kunna återskapa vävnad i en skadad vuxen bukspottskörtel. 

Foto: Patrik Lundin