När demokratier faller i vår tid sker det sällan genom dramatiska statskupper. I stället går utvecklingen långsamt genom att valda ledare undergräver demokratin från insidan. Rättigheter inskränks, institutioner urholkas och aktörer som granskar den politiska makten attackeras, samtidigt som valen ofta fortsätter som vanligt.

Hanne Fjelde är professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. I sin forskning visar hon hur både väljare och politiska ledare påverkas av våldets närvaro, och hon undersöker hur våldet påverkar demokratiska processer.

I fokus står det politiska våldet i samband med val. Våldet kan användas för att påverka röstningen, skrämma väljare, attackera opposition och oberoende aktörer. I förlängningen kan våldet också påverka synen på demokratin och individers vilja att delta i den.

– Sådant våld är betydligt vanligare än många tror. Mer än en fjärdedel av val i världen präglas av våldsamheter som syftar till att påverka valprocesser och valens utfall.

Olika reaktioner

Forskningen har visat att människor reagerar olika på politiskt våld. Medan vissa blir rädda och drar sig undan, så reagerar andra med ilska. Hanne Fjeldes forskning från Indien och Nigeria visar att det ofta är de som har mest att förlora, som oppositionen, minoriteter och andra marginaliserade grupper, som mobiliserar och står upp för demokratiska principer i mötet med våld.

– Samtidigt tenderar de som stödjer den sittande regimen att lättare acceptera inskränkningar i fri- och rättigheter som ofta motiveras med att skapa ”ordning”.

I Colombia har Fjeldes forskargrupp visat hur rädslan för våld kan påverka politikers vilja att ställa upp i val, särskilt bland kvinnor.

– Våld fungerar då inte bara som ett hot mot individers säkerhet, utan också som ett verktyg för politisk exkludering. När individer skräms bort från valurnorna eller inte vill ställa upp som politiker kan stora grupper förlora sin röst i demokratin.

Helst vill man ju att den här forskningen inte skulle behövas. Att den är relevant och aktuell är egentligen ett väldigt dåligt tecken för demokratins tillstånd i världen.

Våldet förstärker misstron

En studie från Indien visar hur synen på våld starkt påverkas av människors partipolitiska identitet. Våldet kan därmed fördjupa politiska klyftor och misstron mellan grupper.

– Det som för vissa framstår som ett övergrepp som hotar valens trovärdighet kan för andra rättfärdigas som nödvändigt för att resultatet ska spegla folkviljan.

Fjelde vill också nyansera bilden av vilka som faktiskt hotar demokratin. Under lång tid har forskningen fokuserat på oppositionens ”dåliga förlorare”, men hon menar att även ”maktens försvarare” kan vara benägna att kompromissa med demokratiska normer om det gynnar deras ledare.

Ett återkommande fynd är att politisk identitet färgar hur våld uppfattas. Människor fördömer ofta våld som begås av motståndarsidan, samtidigt som de ursäktar eller till och med försvarar våld från den egna. Det kan skapa en farlig spiral där våld gradvis normaliseras, enligt Fjelde.

Bakom forskningen ligger ett tålmodigt och ibland riskfyllt fältarbete i samhällen som präglas av oroligheter. I Nigeria har Fjelde i nära samarbete med lokala organisationer utbildat forskningsledare som samlar in unika data om väljarnas beteende och attityder.

Resultatet är en databas som inte bara ligger till grund för hennes egna publikationer, utan även kan användas av andra forskare.

Mer våld även i väst

När Hanne Fjelde inledde sin forskning låg fokus på unga och sköra demokratier i det globala syd. Men de senaste årens utveckling i väst har gjort frågorna lika aktuella här. Stormningen av Kapitolium i Washington D.C. 2021 blev en påminnelse om att politiskt våld inte längre är ett avlägset fenomen.

– Och i flera europeiska länder har politiska mord och hot mot politiker blivit vanligare, samtidigt som förtroendet för demokratiska institutioner sjunker.

Mot den bakgrunden har Fjelde utvidgat sin forskning till att omfatta demokratier som Sverige, Tyskland, England och USA. Målet är att förstå två centrala frågor: under vilka omständigheter accepterar medborgare politiskt våld – och hur påverkar våldet i sin tur viljan att försvara eller urholka demokratiska normer?

För att besvara detta genomför forskargruppen omfattande befolkningsundersökningar och experiment där människor ställs inför olika scenarier. Syftet är att förstå hur hot, rädsla och politisk identitet påverkar vilka demokratiska principer man är beredd att kompromissa med.

– Det finns för lite kunskap i dag, särskilt om utvecklingen i Europa.

Men nu hoppas hon att forskningen ska bidra till ökad medvetenhet om hotbilden mot de etablerade demokratierna i väst – och kanske fungera som en väckarklocka.

– Som forskare förhåller jag mig neutral, men personligen hoppas jag att vi ska kunna se att det finns en röd linje som människor inte vill korsa. Att politiskt våld, oavsett vem som utför det, förblir tabu. Och kanske kan mer kunskap om våld minska polariseringen och stärka stödet för demokratiska normer.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström