Vårt immunförsvar fungerar som en sköld mot bakterier, virus och andra yttre fiender. Det innebär att ett väl fungerande immunförsvar kan skilja på beståndsdelar som hör till våra egna celler och på de som tillhör mikroorganismer.

Om immunförsvaret tappar den förmågan kan det istället angripa kroppsegna celler och vävnader, vilket gör att en autoimmun sjukdom kan uppstå.

Det finns mer än hundra kända autoimmuna sjukdomar, till exempel psoriasis, typ 1-diabetes och multipel skleros (MS).

Wallenberg Clinical Scholar Olle Kämpe vill förstå varför de autoimmuna sjukdomarna bryter ut och vad som gör att endast vissa personer drabbas.

– Målet är att kunna lindra besvären och på sikt kanske hitta ett vaccin som minskar risken för att sjukdom utvecklas, säger han.

Fokus på modellsjukdomar

Mellan sju och åtta procent av den svenska befolkningen har en autoimmun diagnos. Olle Kämpe och hans forskargrupp fokuserar i första hand på modellsjukdomar för att förstå autoimmunitet.

Ett exempel är Addisons sjukdom, en kronisk sjukdom där binjurarna inte producerar tillräckligt mycket av de livsviktiga hormonerna kortisol och aldosteron. Utan behandling är Addisons sjukdom dödlig.

– Vi söker svar på om det finns en utlösande faktor som förenar flera av de autoimmuna sjukdomarna. Vi vet att den som drabbas av en autoimmun sjukdom riskerar att insjukna i andra sjukdomar som också är autoimmuna, säger Olle Kämpe.

Med hjälp av bland annat sekvenseringsteknik letar han efter ledtrådar i sina patienters inre vävnader, i vävnadernas gener och i de proteiner som generna kodar för.

– Vi vet ännu inte vad som orsakar den autoimmuna reaktionen, men vi vet att den startar flera år innan den kliniska sjukdomen bryter ut.

Gener kopplas till sjukdom

Det svenska Addisonregistret innehåller prover från mer än tusen patienter och är världens största biobank för sjukdomen. Utifrån blodprov studerar forskarna arvsmassa för att förstå sjukdomens ärftlighet.

– Vi letar efter gener som kan kopplas till sjukdomen. Hittills har vi kunnat upptäcka att en variant av genen AIRE, som endast 1,5 procent av den svenska befolkningen har, är en stark riskfaktor för Addisons sjukdom. AIRE är viktig i brässen, där utvecklingen av T-celler sker.

Redan i början av 1990-talet gjorde Olle Kämpe och hans forskargrupp en viktig upptäckt. De kunde då belägga att immunförsvaret hos alla patienter med Addisons sjukdom reagerade på enzymet 21-hydroxylas. Det har inneburit att läkare över hela världen i dag testar för 21-hydroxylas om de misstänker att en patient är drabbad av Addisons sjukdom.

Genom att studera autoimmuna tillstånd som är självbegränsande, hoppas vi kunna öka vår förståelse om vilka fysiologiska mekanismer som kan avbryta en attack mot kroppsegen vävnad.

En dag i veckan jobbar Olle Kämpe kliniskt som läkare på Karolinska Universitetssjukhuset. Det ger honom en ökad förståelse för vilka frågor som är viktigast för patienterna själva.

Ett enkelt virus

En hypotes som forskargruppen har är att Addisons och andra autoimmuna sjukdomar skulle kunna utlösas av ett virus som för de flesta av oss går över utan att vi ens märker det, exempelvis ett ofarligt ögonvirus. Men för en mindre del av befolkningen kan viruset starta en korsreaktion med 21-hydroxylas så att immunförsvaret slår slint och en autoimmun sjukdom uppstår.

– Mycket forskning återstår, men om det visar sig att hypotesen är riktig skulle ett vaccin kunna sätta stopp för sjukdomen eller åtminstone minska risken för att den bryter ut, säger Olle Kämpe.

På senare tid har han intresserat sig allt mer för autoimmuna sjukdomar som är självbegränsande och läker ut till skillnad från de kroniska sjukdomarna. Ett exempel är en autoimmun sköldkörtelinflammation (postpartum tyreoidit) som kan uppstå efter graviditet eller förlossning.

Det förlängda forskningsanslaget från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse skapar stabilitet på lång sikt för den nya forskningsinriktningen, menar Olle Kämpe.

– Genom att studera autoimmuna tillstånd som är självbegränsande, hoppas vi kunna öka vår förståelse om vilka fysiologiska mekanismer som kan avbryta en attack mot kroppsegen vävnad.

Vävnadsspecifika proteiner

Vid autoimmun sköldkörtelinflammation angrips vävnadsspecifika proteiner, som bara finns inuti cellen i just den vävnad som attackeras. Sjukdomen drabbar mellan fem och tio procent av alla gravida kvinnor. De flesta av dem tillfrisknar inom tolv månader.

Olle Kämpe och hans forskarteam har haft stor hjälp av den teknik som utvecklats av Uppsalaföretaget Olink – och som gör det möjligt att utifrån ett enda blodprov eller ett litet vävnadsprov mäta och identifiera stora mängder av viktiga biomarkörer.

– Tekniken är revolutionerande och hjälper oss att upptäcka mönster som är kopplade till olika autoimmuna tillstånd. I fallet med autoimmun sköldkörtelinflammation hoppas vi kunna förstå vad som händer från sex till tolv månader efter förlossningen, när sjukdomen spontant läker ut.

Rekrytering pågår till en studie som ska bestå av 80 kvinnor med pågående eller avslutad autoimmun sköldkörtelinflammation. Studien, som är den första i sitt slag, ska genomföras under våren 2026.

Text Ylva Carlsson
Foto Magnus Bergström