Nya juridiska perspektiv kan bidra till en bättre integration

På senare år har Sverige och andra europeiska länder skärpt migrationspolitiken. Integration har blivit en allt hetare debattfråga. I sin forskning analyserar Vladislava Stoyanova hur tillämpningen av lagar påverkar möjligheten till integration i samhället och om de rättsliga regelverken kan uppnå en bättre balans mellan migranternas och välfärdsstaternas olika intressen.

Vladislava Stoyanova

Docent i juridik

Wallenberg Academy Fellow 2019

Lärosäte:
Lunds universitet

Forskningsområde:
Mänskliga rättigheter, migrationsrätt och internationell offentlig rätt

Redan i tonåren var Vladislava Stoyanova intresserad av frågor som rör migration. Hon deltog som volontär med att hjälpa flyktingar och visste att hon på något sätt ville fortsätta jobba med mänskliga rättigheter. Forskarbanan var inte självskriven, men masterarbetet i juridik gav henne blodad tand att fortsätta universitetskarriären.

– Jag gillar utmaningen att arbeta fram en välstrukturerad text som utgår från en angelägen fråga och där man måste vända och vrida på den i flera led.

Skrev avhandling om trafficking

I sin doktorsavhandling tog Vladislava Stoyanova upp det snåriga förhållandet mellan olika begrepp inom exploatering av arbetskraft. Hon visade att den relativt nya termen ”human trafficking” är ineffektiv. Istället vore det fördelaktigt med en återgång till de äldre begreppen slaveri, träldom och tvångsarbete. Det skulle bidra till ett bättre fokus i arbetet med att förhindra att migranter utnyttjas.

Tack vare anslaget Wallenberg Academy Fellow får hon nu tid och resurser att gå vidare med nya frågor.

– Jag har turen att få detta stöd vid en bra tidpunkt i karriären. Ofta uppstår en ovisshet direkt efter doktorsexamen om hur man ska gå vidare, men nu får jag möjlighet att sätta upp en egen forskargrupp i ett femårigt projekt.

Migrationskrisen 2015 var en följd av fler konflikter och kriser. Många människor lever på flykt i hopp om att bygga upp en ny framtid. Samtidigt har Sverige och andra EU-länder stramat åt invandrings- och flyktingpolitiken.

Vladislava Stoyanova ska analysera hur tolkningen och tillämpningen av lagar och regler påverkar migranternas möjlighet till integration i samhället. Här finns en uppenbar intressekonflikt.

– Å ena sidan har vi välfärdsstaternas önskan av att kontrollera migrationen och bestämma över vilka som ska få stanna i landet – å den andra sidan finner vi migranternas behov av att få jobb eller att få återförenas med sina familjer, förklarar hon.

Familjen viktig för integration

Familjeåterförening är ett exempel på hur lagstiftning kan få en mycket ingripande påverkan på migranternas liv.

– I Sverige finns politiska förslag som går ut på att begränsa familjeåterförening, vilket kan riskera att hämma integrationen. Om du inte får bo och leva med dina familjemedlemmar så kommer du förmodligen inte att känna dig hemma i landet.

Vladislava Stoyanova undersöker om det går att finna en bättre balans i lagar och regelverk som kan tillgodose både de enskildas intressen och samhällets intressen. Hon granskar lagstiftning och domar på nationell nivå, bland annat i Sverige och Tyskland, och även på EU-nivå. Hon studerar också en rad olika rättsområden som potentiellt påverkar integrationen av asylsökande och flyktingar.

– Det handlar bland annat om asylrätt och migrationsrätt, men även om områden som arbetsrätt, diskrimineringsrätt och familjerätt. Några av dem påverkas i hög grad av EU-rätten.

Mänskliga rättigheter ofta abstrakta

Som ett grundläggande skydd för den enskilde finns överenskommelser om mänskliga rättigheter, till exempel FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen. De är universella och framkallar en positiv klang, men skrivningarna är ofta abstrakta, påminner Vladislava Stoyanova.

– Gräver vi bara litet djupare så märker vi snart att lagtexten inte ger oss entydiga svar. Istället handlar det om olika möjliga tolkningar av mänskliga rättigheter i olika situationer.

Tolkningarna går inte alltid i migranternas favör.

– Men det är viktigt att erkänna att våra lagar ger utrymme för olika tolkningar och inte kan ge lösningar på alla problem.

Hon betonar att forskningen inte får förvandlas till ett verktyg för aktivism. Frågorna är komplexa till sin natur och det är något man måste förhålla sig till som forskare. Men det betyder inte att forskningen inte kommer samhället till gagn. Själv bidrar hon bland annat med att skriva remissyttranden till nya lagar på nationell nivå.

– Det är ett väldigt konkret sätt att hjälpa till. Jag bistår också ibland som sakkunnig när en domstol har behov av expertis för att utreda en juridisk frågeställning.

"Anslaget ger både resurser och gott om tid att utveckla nya idéer. Oftast tar det lång tid att forska fram resultat som verkligen kan göra avtryck och det är tillfredsställande att tack vare Wallenberg Academy Fellow få den unika möjligheten."

Inspireras av studenter 

Nya idéer till forskningen får Vladislava Stoyanova i mötet med studenter. Hon leder flera kurser i migrationsrätt och använder gärna färska exempel, vilket ger en extra krydda till undervisningen.

– Det är mycket tillfredsställande att kunna ta aktuella forskningsresultat och direkt applicera dem i klassrummet. Ofta leder det till en spänstig diskussion och studenterna bidrar med intressanta frågor och kritik.

Det pågående projektet om integration hoppas hon ska bli till nytta både i Sverige och internationellt under de kommande åren.

– Ämnet ligger högt upp på dagordningen i EU och det pågår en livlig debatt. Jag hoppas att forskningen ska bli relevant för hur man kan navigera bättre mellan de olika intressekonflikter som finns i samhället.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Markus Marcetic, Nikolay Ilchev, Vladislava Stoyanova, Julie Ricard, Maria Teneva