Lena Claesson-Welsh har de senaste tio åren fokuserat på blodkärlsläckage. Särskilt från de blodkärl som nybildas i cancertumörer. Dessa blodkärl fungerar mycket sämre med svag genomströmning och ett kraftigt läckage till den omgivande vävnaden.

– Vi har lärt oss att studera läckage både i snitt från vävnader och i levande vävnad. Att titta på det i levande vävnad är särskilt spännande – vill du se? säger Lena Claesson-Welsh.

Hon fäller upp locket till sin dator och klickar fram en film som i närbild visar blodkärlen i ett musöra. När hon startar filmen händer först inget alls, men när proteinet VEGF injiceras i blodomloppet är förändringen dramatisk. Delar av kärlet börjar omedelbart att läcka och det väller ut vätska. 

– Vi har förstått att det är något unikt med de läckande delarna. När vi stoppar experimentet så sluter sig blodkärlet. Och gör vi om det igen en timme senare så läcker det igen – på exakt samma platser som tidigare. 

Läckaget leder inte bara till ett obehag hos patienterna, det gör det svårare att nå tumören med läkemedel. Och det leder till en snabbare spridning av cancertumörer.

Mål för nya läkemedel

Tillväxten av nya blodkärl styrs av proteinet VEGF som påverkar kärlets inre lager av celler: endotelcellerna. Dessa celler har förmågan att agera som en sluss för näring och vätska till omgivningen. Men när kroppen drabbas av cancer fastnar slussen i ett öppet läge vilket ger en strid ström av vätska ut från blodkärlet. 

Forskargruppen har kartlagt förloppet från det att VEGF-molekylen binder på cellytan till det att endotelcellerna släpper taget om varandra. Nu är målet att identifiera alla molekyler som deltar i kedjan. 

– När vi gjort det så har vi identifierat mål för nya läkemedel. Och då kan vi sätta upp modeller för att försöka blockera något av stegen.  

Till sin hjälp har de djurmodeller som representerar varje steg i kedjan. Och de har hittat flera möjliga mål att angripa. 

– Men det har varit jättesvårt. Så svårt att man blir fascinerad av det faktum att det faktiskt finns några läkemedel som fungerar. 

När Lena Claesson-Welsh nu får ett förnyat Scholaranslag ger det möjlighet att sikta mot högre mål. 

“Det fantastiska med Scholaranslaget är att jag vågar ta mig an de riktigt svåra utmaningarna. Att anslaget ger den möjligheten är något som jag verkligen tar till mig.”

 – En av våra ambitioner är att hitta en biomarkör för läckage. Men även att se om det finns en synergieffekt mellan vårt sätt att bryta kedjan för VEGF och olika immunterapibehandlingar mot cancer, säger hon. 

Ögonsjukdomar kan visa vägen

VEGF spelar även en roll vid flera ögonsjukdomar. Som vid diabetes när de små blodkärlen i näthinnan förändras och förtjockas. Samt ögonsjukdomen makuladegeneration, där det sker en tillväxt av blodkärl under gula fläcken. Båda dessa sjukdomar är åldersrelaterade och ökar i takt med att vi lever allt längre. 

Sedan ett tiotal år finns behandlingar som helt kan blockera VEGF i ögat. Blockaden minskar blodkärlsläckaget men på längre sikt dödar det blodkärlen. Behandlingen har därför visat sig ge en kortvarig lösning. 

– Till en början ser patienterna bättre, vilket stödjer hypotesen att kärlläckage och svullnad bidrar till sjukdomarna. Men efter en tid så ser patienterna ännu sämre än i utgångsläget. Det finns nämligen andra celltyper i ögat, nervceller, som behöver VEGF för att fungera. Dessutom mår näthinnan dåligt av behandlingen, och detta sammantaget ger en nedsatt syn, säger Lena Claesson-Welsh.

Behandlingarna är även krävande för patienterna med injektioner i ögongloben för att slå ut VEGF. Bättre vore att även här kunna bryta kedjan mellan VEGF och endotelcellernas tillväxt. Att helt blockera VEGF beskriver hon som att ta till en slägga för att lösa problemet.

Viktigt förklara forskning

Lena Claesson-Welsh använder gärna klargörande metaforer när hon beskriver sitt arbete. Det är viktigt att kunna förklara sin forskning för en relativt oinsatt allmänhet, menar hon. Nyligen föreläste hon inom ramen för Folkuniversitet på en biograf i Stockholm. 

– Det var nästan fullsatt. Att så många personer kommer för att lyssna till dig ger en verklig kick. Då är det viktigt att du hittat rätt ord och liknelser för att göra ditt arbete begripligt.

Dessutom är forskningen så specialiserad i dag att det ofta krävs en förenkling för att beskriva vad hon gör även för kollegor. Samtidigt kan den utmaningen bli något som motiverar henne vidare. 

– Det kan bidra till att du själv får en bättre insikt om vad du gör. Du tvingas lämnar detaljerna och berättar om den bredare bilden. 

När hon utsågs till Årets cancerforskare 2017 ingick även att ge föreläsningar och delta i evenemang under året. 

– Utmärkelsen gav mig en legitimitet som cancerforskare. Dessutom blev jag ett ansikte som människor kände igen när jag reste runt. Det är första gången jag blivit så exponerad i min yrkesroll. 

Året bjöd på många spännande möten men även svåra frågor som ofta kom från människor som själva hade cancer. 

– Frågorna stärkte mitt patientperspektiv på sjukdomen och gav en större förståelse för sjukdomsförloppet. 

Målet som cancerforskare är att ge patienterna möjligheten att leva ett fullgott liv genom att förvandla cancer till en kronisk sjukdom.  

Text Magnus Trogen Pahlén
Bild Magnus Bergström