Vid Wallenberg Institute for Regenerative Medicine, WIRM, arbetar forskare med skilda bakgrunder, kompetenser och angreppssätt för att komma fram till ny grundläggande kunskap om blodsystemet och för att hitta nya behandlingar som kan lindra eller bota olika blodsjukdomar.
Strategiska satsningar
WIRM
Wallenberg Institute for Regenerative Medicine
Forskningen vid WIRM omfattar ett brett spektrum av terapiområden men med ett särskilt fokus på blodsystemet.
Hemsida:
www.wirmki.se
Beviljat anslag:
100 miljoner konor
Kort presentation av de ingående forskargrupperna:
Urban Lendahl
Notch-signalering och dess funktion för genreglering och differentiering av embryonala. stamceller.
Eva Hellström-Lindberg
Om blodsjukdomen myelodysplatiskt syndrom.
Katarina Le Blanc
Om stödceller och kommunikationen mellan blodbildande celler och andra.
Hong Qian
Om hur benmärgsceller skyddar stamceller.
Robert Månsson
Om B-celler, en av de viktigaste delarna av immunförsvaret.
Julian Walfridsson
Studerar uppkomsten av leukemi samt identifierar nya gener viktiga för leukemi.
Sten Eirik Jacobsen
Fokuserar bland annat på de leukemiska stamcellerna med målet att förstå vilka de är.
– Utgångspunkten för verksamheten är att förstå hur blodsystemet bildas och vad som går fel i en rad sjukdomar, säger professor Urban Lendahl, vetenskaplig ledare för WIRM.
Ett fokusområde är att vidareutveckla benmärgstransplantation som metod för sjukdomar som idag inte kan behandlas.
Centret startade sommaren 2010 efter det att Karolinska Institutet, KI, fått ett anslag på 100 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
– Vi har också haft stor hjälp av från Landstinget och av KI, understryker Lendahl.
WIRM kan ses som en brygga mellan Karolinska Institutets kliniska forskning och grundforskningen inom regenerativ medicin och stamcellsforskning.
– Kortfattat kan man säga att vi verkar inom ett område där man vill ersätta sjuka celler med nya, friska, förklarar Urban Lendahl.
Omogna celler i centrum
En regenerativ behandling som tillämpats sedan länge är benmärgstransplantation vid leukemi där man först slår ut patientens egna sjuka celler och transplanterar in nya, omogna stamceller.
– Diabetes och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson är andra som står på önskelistan för regenerativ medicin.
Stamceller har potential att utvecklas till en mängd olika specialiserade celltyper.
– Genom forskning på möss har man kunnat se att det räcker att flytta en omogen cell från benmärgen hos en mus till en annan mus för att bilda hela blodsystemet. Det finns oerhört mycket att lära inom området och det är det som är syftet med WIRM, konstaterar Urban Lendahl.
Livräddande metod
Eva Hellström-Lindberg, är professor i hematologi, överläkare och vetenskapligt ansvarig för, HERM, en centrumbildning för hematologi och regenerativ medicin på KI. HERM-centret samarbetar mycket nära med WIRM, och fyra forskargrupper från HERM ingår i WIRM. Hon hoppas att WIRM:s forskning ska kunna bidra till nya behandlingar och eventuella mediciner.
– Målet är att hitta bra behandlingar för de sjukdomar som i dag inte har det. Alla som transplanteras botas inte. Vi måste hitta nya metoder som förlänger liv och höjer livskvalitet.
En viktig bit i det pusslet är också den forskning som Katarina Le Blancs forskargrupp driver.
– Gruppen är fokuserad på stödceller och kommunikationen mellan blodbildande celler och andra celler. Katarina är en pionjär som har räddat liv genom en ny metod som minskar risken för avstötning vid transplantation, berättar Eva Hellström-Lindberg.
Ledande expert
Anemier, blodbristsjukdomar som beror på för lite vita blodkroppar, är ett annat område som forskarna på WIRM studerar.
– Vi är bara i början när det gäller förståelsen av blodsystemet. Vi vet till exempel inte hur kroppen reglerar så att en lagom mängd vita- och röda blodkroppar bildas.
En av flera betydande rekryteringar som WIRM kunnat göra är professor Sten Eirik Jacobsen, som är rekryterad som gästprofessor till WIRM.
– Han är en världsledande expert på hur blodsystemet bildas. Förutom hans egen forskning är han en väldigt viktig diskussionspartner och vi är mycket glada över att han lägger 25 procent av sin tid hos oss, säger Urban Lendahl.
Totalt består WIRM av sju forskargrupper, varav fyra är nyrekryterade till Karolinska Institutet. Stamcellsforskare och de som studerar sjukdomar eller olika former av cellterapi utgör huvudparten av forskarna.
Gynnsamma förutsättningar
En viktig bas i forskning är de patientprover som under en längre tid samlats in till en biobank. De är tillsammans med den avancerade tekniska utrustningen vid centret en förutsättning för forskningens utveckling.
– Vi har byggt upp en plattform med den vassaste tekniken som finns inom gen- och molekylärområdet, vi kan bland annat sortera ut celler med hjälp av FACS-teknologi, detta i kombination med kraftfulla modellsystem och ett rikligt patientmaterial innebär en betydande förstärkning av grundforskningen och att vi kan besvara nya frågeställningar, konstaterar Urban Lendahl.
Alla forskargrupper har gemensam tillgång till den tekniska utrustningen.
– Det är viktigt att skapa en öppen kultur utan revirtänkande, menar Eva Hellström-Lindberg, som också är chef för labbet.
Zebrafiskar ökar takten
Andra betydelsefulla faciliteter gör det möjligt att odla stora mängder celler som kan återföras till patienter, det finns också utrustning för att backa celler i deras utveckling. WIRM har också förstärkt möjligheten att odla transgena möss och förfogar över ett modellsystem som utgörs av zebrafiskar.
– Det kan ta sex månader att se vilka effekter olika försök har på möss medan samma resultat uppnås på tre dagar om man använder zebrafiskar. Det finns även andra fördelar, berättar Eva Hellström-Lindberg.
Eva och Urban representerar två olika, kompletterande forskningsriktningar vid WIRM.
Eva Hellström-Lindberg, kartlägger molekylära mekanismer och problemceller och försöker förstå hur de utvecklas. Hennes forskning är inriktad på blodcancersjukdomen myelodysplastiskt syndrom, MDS.
Urban Lendahl är stamcellsforskare och inriktar sig på att förstå processer hur stamceller fungerar och mognar ut i olika organsystem, däribland det centrala nervsystemet och i benmärgen, där de fåtaliga blodstamcellerna finns.
Tillsammans är det övertygade om att den translationella forskningen – ett nära samarbete mellan grundforskning och klinisk forskning – som de och hela WIRM är ett exempel på, kommer att ge resultat.
Text Carina Dahlberg
Bild Magnus Bergström
