– Priset för ett väldigt bra immunsystem kan vara att det har en benägenhet att reagera mot sig själv. Virus och bakterier vill gömma sig för att lura systemet. Skillnaden mellan kroppseget och främmande kan därför bli hårfin, säger Wallenberg Clinical Scholar Olle Kämpe.

Autoimmuna sjukdomar räknas som den tredje allvarligaste gruppen efter hjärt-kärlsjukdom och cancer och drabbar främst kvinnor.

– Kvinnor löper tre till fyra gånger större risk. Studier tyder på att män generellt har ett sämre immunförsvar än kvinnor, vilket inte minst Covid-19-pandemin visat.
Olle Kämpe och hans forskargrupp fokuserar främst på modellsjukdomar, exempelvis ovanliga sjukdomar som Addisons sjukdom. Sjukdomen, som bland andra John F Kennedy drabbades av, beror på att binjurarna slutar tillverka två livsviktiga hormon, kortisol och aldosteron.

– De reglerar salt, vätskebalans och aptit. Om produktionen upphör och man inte får behandling i tid, så leder det till döden.

I Sverige har 1 200 till 1 300 personer sjukdomen. Redan 1992 identifierade Olle Kämpes grupp att immunsystemet reagerade mot enzymet 21-hydroxylas vid Addisons sjukdom och detta används nu över hela världen vid diagnosen av sjukdomen. Forskargruppens nuvarande kompetens och verktyg spänner över genetik och helgenomsekvensering till kliniska studier och registerstudier.

– Vi har stor hjälp av patientföreningen Svenska Addisonföreningen. Med deras hjälp har vi samlat in prover från över 1000 patienter, vilket har gjort att vi har kunnat skapa världens största biobank för Addisons sjukdom.

Fått infertila kvinnor fertila

Tillsammans med forskare i Bergen försöker gruppen förstå vilka biologiska och genetiska faktorer som utgör risk för att få sjukdomen. Förutom Addisons sjukdom använder de två andra ovanliga immunbristsjukdomar som förkortas APS1 och IPEX.

Ett protein som de identifierat hos patienter med APS1 förkortas SSC och med hjälp av denna markör har de också lyckats hitta kvinnor som har Addisons sjukdom och är på väg att bli infertila.

– En kvinna med Addisons sjukdom har 10 till 15 procents risk att få en autoimmun reaktion mot sina äggstockar, vilket gör att man hamnar i klimakteriet i alldeles för unga år. Vi försöker identifiera unga kvinnor med Addisons sjukdom, som har antikroppar mot SCC, och behandla dem med moderna biologiska läkemedel i form av monoklonala antikroppar.

De två första kvinnorna som behandlades producerade ägg trots att de kommit in i ett tidigt klimakterium, ägg som nu är nedfrysta.

– Det är mycket lovande, men än så länge rör det sig bara om två kvinnor. Vi var tvungna att avbryta studien, när coronapandemin slog till, eftersom vi inte vill manipulera immunförsvaret i sådana tider.

Olle Kämpe menar att upptäckten av SSC också visar att man genom att utgå från en så sällsynt sjukdom som ASP1 kan hitta diagnostiska verktyg för en annan sjukdom.

Könsbyten kan ge ledtrådar

En annan modell som de använder är att utgå från en känd startpunkt för den autoimmuna reaktionen, för att försöka förstå vad som sätter igång autoimmuniteten.

– Vissa tumörer reagerar immunförsvaret på med en korsreaktivitet. Där kan symtom på en viss hudsjukdom eller en tilltagande synnedsättning vara tecken på att något har satts igång av tumören. Autoimmunitet kan också uppkomma som biverkan på så kallade checkpoint-blockerare, som idag används som cancerläkemedel.

En tredje modell går ut på att jämföra 40 män och 40 kvinnor som genomgått könsbyte.

– Vi vill försöka hitta förklaringen till varför kvinnor har en högre risk att utveckla autoimmunitet. Immunförsvaret påverkas av exempelvis miljö och om man är vaccinerad eller inte. Genom att följa de som byter kön, så får vi samma miljö och samma vaccinationer i samma genetiska individ, men med olika hormonspeglar.

Genom registerstudier har de också kunnat visa att många Addisonpatienter övermedicineras med kortisol vilket ökar risken för hjärtinfarkt och överdödlighet.
– Där har vi nu utvecklat riktlinjer som fått genomslag både nationellt och internationellt.

Det har också inspirerat till tankar på en kortisolpump, på samma sätt som en insulinpump.

– Det skulle kunna ge en tillförsel som mer liknar kroppens produktion och förbättra både livskvalité och livslängd.

Olle Kämpe jobbar även kliniskt som endokrinolog med hormonrelaterade sjukdomar och träffar patienter en gång i veckan.
– Efter att ha pryat på sjukhus under skoltiden drömde jag om att bli läkare. Jag började forska lite, men förstod i början inte riktigt vad de höll på med och tänkte att jag nog var för dum.

Efter tre års läkarstudier avbröt Olle Kämpe utbildningen för att kunna forska på heltid, men efter disputation och postdok, så blev han åter osäker på sin förmåga som forskare, återgick till läkarutbildningen och började som kliniker.

– Jag tänkte egentligen bli hematolog, men det visade sig svårt att kombinera en krävande klinisk vardag med forskning, eftersom man då får så lite tid över och jag blev istället en enkel endokrinolog.

Text Carina Dahlberg
Bild Sara Öster