Hjärnforskaren som vill förstå våra minnen

Wallenberg Scholar Lars Nyberg leder banbrytande forskning om hjärnan vid Umeå universitet. Som en av Sveriges främsta neuroforskare har han under flera decennier fördjupat vår förståelse för hur hjärnan och minnet fungerar – och hur de förändras när vi åldras.

Lars Nyberg

Professor i neurovetenskap

Wallenberg Scholar

Lärosäte:
Umeå universitet

Forskningsområde:
Longitudinell kartläggning av minne och kognition i relation till hjärnans struktur, funktion och dopaminsystem

Lars Nybergs arbete kretsar kring frågor som berör oss alla: Vad är det som gör att vi minns vissa saker bättre än andra? Kan vi skydda våra minnen från att blekna? Och finns det saker vi själva kan göra för att hålla hjärnan frisk genom livet?

– Minnen är en av de mest grundläggande delarna av vad som gör oss till människor. De binder oss till vår historia, våra relationer och erfarenheter, säger han.

Nyberg har varit en av de ledande forskarna bakom den longitudinella Betulastudien, som sedan 1988 har följt tusentals deltagare. Deltagarna i studien har genomgått omfattande tester, intervjuer och medicinska undersökningar vid flera tillfällen. Målet är att kartlägga hur minne och hjärnfunktioner förändras under vuxenlivet och ålderdomen samt att identifiera faktorer som påverkar hur snabbt hjärnan och minnet åldras.

– De flesta studier fokuserar på demens och kognitiv nedgång, men vi har observerat att vissa personer behåller ett exceptionellt gott minne långt upp i åldrarna. Nu vill vi förstå varför och om vi kan hjälpa fler att nå samma resultat, säger han.

Äldre personers hjärnor ska studeras

I Betulaprojektet finns en grupp äldre deltagare som varit med från början av projektet och som fortfarande har ovanligt välbevarade minnesfunktioner. Dessa personers hjärnor och minnen ska nu studeras, tack vare Scholars-anslaget. Genom avancerade hjärnavbildningstekniker och genetiska analyser hoppas forskarna kunna identifiera faktorer som bidrar till ett starkt minne.

– Det är något vi kallar hjärnunderhåll – brain maintenance – alltså hur hjärnan lyckas bevara sin funktion trots åldrandet. Vi tror att både genetiska faktorer och livsstilsval har betydelse, och nu har vi resurser att undersöka det på djupet. Genom att analysera data från äldre med exceptionellt god kognitiv förmåga vill vi skapa en modell för de faktorer som hjälper vissa att motstå åldersrelaterad nedgång, säger Lars Nyberg.

Vi kanske aldrig kan stoppa åldrandet, men om vi kan förstå mekanismerna bakom ett välfungerande minne kan vi förhoppningsvis hjälpa fler att leva ett liv med bibehållen kognitiv hälsa. Det är en stor drivkraft.

Anslaget innebär att Betulaprojektet kan expandera och använda nya metoder och teknologi för att studera hjärnan. Bland annat ska forskarna använda AI-driven analys av hjärnavbildningar och biomarkörer för att identifiera de faktorer som gör att vissa individer behåller sina kognitiva förmågor. Dessutom analyseras flera hundra variabler i Betulaprojektet som beskriver olika individers livsstil, genetiska förutsättningar och annat som skulle kunna påverka skillnader i hur hjärnan och minnet åldras hos olika individer.

Spelar genetik och livsstilen roll?

Forskarna i projektet undersöker om livsstil kan påverka hjärnans åldrande. Lars Nybergs resultat pekar på att gener spelar en avgörande roll för hur individens åldrande utvecklas, och om deras minnesförmågor bevaras eller försämras, men det finns en del fynd som tyder på att även livsstilen spelar in. Faktorer som fysisk aktivitet, mental stimulans och ett aktivt socialt liv har alla kopplats till att hålla hjärnan funktionell högre upp i åldrarna.

– Fysisk aktivitet är bra för hjärtat, men även för hjärnan. Att regelbundet motionera kan gynna hjärnans kärlsystem och hur den får näring till sina olika delar, vilket i sin tur påverkar minnesfunktionerna och andra kognitiva funktioner, säger Lars Nyberg.

Det är med hjälp av avancerad hjärnavbildning, som magnetresonanstomografi, MRI, och positronemissionstomografi, PET, som Nyberg och hans team studerar hjärnan. De kan också kartlägga vilka delar av hjärnan som aktiveras när vi minns något och hur aktiviteten förändras då vi riktar vår uppmärksamhet mot något särskilt. Resultaten har bidragit till förståelse av hur minnen skapas, lagras och plockas fram.

Olika minnesförmågor åldras på olika sätt

Forskargruppen undersöker bland annat den struktur i hjärnan som är mest central för det episodiska långtidsminnet – hippocampus. Det är just episodiska minnen som tenderar att blekna med tiden – det episodiska minnet är vårt mest ålderskänsliga långtidsminne. Episodiska minnen handlar om att kunna minnas namn på personer man träffar, vad man ska utföra för ärenden, var bilen eller cykeln parkerades, om man tagit sina mediciner, var nycklar och mobil placerades senast, och mycket annat. Det semantiska minnet, som handlar om språket och faktakunskaper, som att Stockholm är Sveriges huvudstad, påverkas däremot inte lika mycket. Enligt vissa fynd kan det till och med bli bättre ganska högt upp i åldrarna, vilket rimmar väl med uttrycket ”man lär så länge man lever”.

– Vi hoppas få unik information om samband mellan hjärnans struktur och funktion samt intellektuella förmåga och hur förändringar av hjärnan kan förklara varför vissa, men inte andra, får kognitiva nedsättningar med tiden, säger Lars Nyberg.

Text Elin Olsson
Foto Johan Gunséus