B-celler minns främmande ämnen och kan snabbt bilda antikroppar om vi smittas igen. Men bara en liten del av cellerna är kända. Det finns betydligt fler varianter, och forskare i Lund, Göteborg och Stockholm vill kartlägga dem. Det kan ge bättre vaccinationer i framtiden.
Projektanslag 2024
Dissecting the unexplored dimensions of B cell memory
Huvudsökande:
Docent Joan Yuan
Medsökande:
Göteborgs universitet
Davide Angeletti
Karolinska Institutet
Karin Loré
Taras Kreslavskiy
Lärosäte:
Lunds universitet
Beviljat anslag:
26 miljoner kronor under fem år
Immunförsvarets B-celler bildas i miljontal varje dygn, var och en med förmåga att bilda en unik antikropp. När vi utsätts för en infektion och en B-cell med matchande antikroppar stöter på smittämnet, börjar cellen dela sig. Många av de nya cellerna producerar antikroppar och tillsammans med det övriga immunförsvaret bekämpar de infektionen.
Men vissa av de inblandade B-cellerna bildar inte antikroppar genast. Istället utvecklas de till minnesceller. Deras roll är att känna igen smittämnet om det dyker upp igen, och göra bekämpningen ännu snabbare och mer effektiv då. Det är så vi kan bli immuna mot sjukdomar som drabbat oss, och det är så vaccin fungerar. Genom att vaccinet presenterar ett smittämne i ofarlig form för kroppen bildas minnesceller som aktiveras om vi smittas på riktigt.
Bara en liten grupp minnesceller är välkända
Fastän minnescellerna är så viktiga är det bara en liten grupp av dem som hittills har studerats noga. Ett skäl är att andra grupper saknar vissa strukturer på cellytan som kännetecknar den välstuderade gruppen. Utan de strukturerna är det svårare att identifiera och isolera cellerna ur blodet. Ett annat skäl är att inte alla minnesceller finns i blodet.
– Många viktiga minnesceller lever enbart i vävnader. Subgrupper av minnesceller sitter exempelvis i lungorna eller tarmen. Det gör dem mer svåråtkomliga än de som cirkulerar och därför är de mindre studerade, säger Joan Yuan.
Hon forskar i immunologi vid Lunds universitet och leder med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ett projekt som ska kartlägga de mindre kända minnescellerna. Själv är hon särskilt intresserad av minnesceller som bildas kort efter vår födelse. Mycket tyder på att de kan återaktiveras senare i livet, vid en infektion eller vaccination, och att de då spelar en unik roll för försvaret.
– B-celler av neonatalt ursprung utgör en viktig pool av minnesceller med unik reaktivitet och funktion, säger Joan Yuan.
Hennes hypotes är att den typen av celler kan hjälpa oss att tolerera ämnen som inte är skadliga. Studier av dem skulle kunna ge ny kunskap om autoimmuna sjukdomar, då immunförsvaret angriper de egna vävnaderna – som vid glutenintolerans, typ 1-diabetes och ledgångsreumatism.
Forskargrupperna stimuleras och lär av varandra
Centralt i projektet blir en ny djurmodell, genetiskt modifierade möss vars B-celler försetts med gener för fluorescerande proteiner. När en cell möter ett smittämne och börjar dela sig, slås även en gen på för ett sådant protein. Då börjar cellen lysa i en viss färg. Om cellen senare aktiveras ännu en gång slås en gen på för ett annat protein, med en annan färg. På så vis kommer forskarna att kunna studera livsbanan för olika undergrupper av celler.
Joan Yuans grupp studerar framför allt minnescellerna från den första tiden efter födseln. En av de andra forskargrupperna i projektet, Taras Kreslavskiys grupp vid Karolinska Institutet, fokuserar på de minnesceller som bildas allra först efter en infektion. Till det kommer Davide Angelettis grupp vid Göteborgs universitet som studerar influensavirus och minnesceller i vävnad, och Karin Lorés grupp vid Karolinska Institutet som forskar på minnesceller vid vaccination och studerar makaker, vars immunsystem liknar människans.
– Tillsammans kan vi alltså använda olika djurmodeller för att bekräfta nyckelfynd. Det gör våra resultat mer solida och relevanta för att förstå människans immunsvar, säger Joan Yuan.
Minnescellsprojektet är till största del grundforskning, men forskarna hoppas att upptäckterna på sikt ska bidra till mer effektiva vaccinationer. Kanske kan vacciner utformas på nya sätt för att påverka en annan grupp minnesceller och därmed ge ett bredare skydd, eller så kan skyddet förbättras genom att vaccinet ges vid andra tidpunkter i livet eller med andra intervaller. Joan Yuan berättar att de fyra grupperna nyligen har träffats och att de redan fått nya idéer och kunskaper att bygga vidare på.
– Det är väldigt stimulerande, inte minst för våra doktorander och postdoktorer. Genom projektet bildas ett helt nytt nätverk i Sverige inom vårt fält, med bred expertis. Utan anslaget från Stiftelsen så hade det inte varit genomförbart. Projektet ger betydligt mer än bara summan av de enstaka grupperna.
Text Lisa Kirsebom
Bild Åsa Wallin
