Risken för att bli alkoholberoende är till stor del genetisk, med en ärftlighet i spannet 40–70 procent. Trots detta lever fortfarande missuppfattningen kvar att beroende handlar om personliga brister.

– Men det handlar inte om att en person har en usel karaktär utan att vi alla drar olika lotter i det genetiska lotteriet. Stigmatiseringen av beroendesjukdomar är en starkt försvårande faktor för att kunna hjälpa de personer som är drabbade, säger Markus Heilig.

Folkbildning viktig

Under hela sin forskarkarriär har han arbetat med att försöka förstå vilka mekanismer i hjärnan som orsaker beroende. Nu efterlyser han fler folkbildande insatser för att sprida kunskaper som funnits inom forskningen i decennier: beroendesjukdomar orsakas av förändringar i hjärnans nervceller som stör den normala funktionen.

– Det finns en parallell till hur vissa skammar överviktiga och uppmanar dem till livsstilsförändringar, som att röra sig mer och äta mindre. Men i dag vet vi att vårt BMI styrs till cirka 80 procent av ärftlighet och att genetiken bland annat ligger bakom en uppreglerad aptit och en lägre fysisk aktivitet.

De nya aptitdämpande läkemedlen kan spela en viktig roll för att förändra attityden mot personer med övervikt. Förhoppningsvis kan samma attitydförändring kring beroendesjukdom komma i kölvattnet av flera behandlingar av beroende.

– Redan i dag har vi tre olika läkemedel som är godkända för behandling av alkoholberoende. Men alla patienter är olika, därför är det viktigt att vi kan utveckla fler effektiva behandlingar – vi behöver en större verktygslåda.

Aktiverar hjärnceller

I jakten efter fler behandlingsalternativ driver Markus Heilig flera olika forskningsspår. Bland de senaste finns en teknik som kallas transkraniell magnetstimulering, TMS. Där används snabba magnetpulser för att påverka hjärnans aktivitet.

Vid TMS placeras ett magnetfält nära huvudet och när fältet når nervvävnaden så skapas en svag lokal elektrisk ström i cellerna. Intensiteten av stimuleringen kan sedan styras för att påverka aktiviteten hos utvalda nervceller. Antingen för att dämpa de nervceller som är överaktiva, eller för att skapa aktivitet hos de som ligger slumrande.

– TMS används redan framgångsrikt vid depression och är godkänt för behandling av tvångssyndrom. Vi har visat i en första studie att vi kan få en positiv påverkan på de delar av hjärnan som är involverade vid beroendesjukdom.

Nästa steg är att bekräfta resultaten i en betydligt större studie som görs tillsammans med ett teknikföretag. Förhoppningen är att kunna involvera cirka 200 deltagare på 15 olika platser i världen.

– Om vi kan bekräfta våra första resultat så kan detta utvecklas till en ny klinisk behandling mot beroendesjukdom.

Särskilt när det gäller svårförståeliga fenomen som alkoholberoende så är det viktigt med stöd till den rent nyfikenhetsdrivna forskningen.

Heiligs forskargrupp har dessutom funnit ytterligare ett användningsområde för TMS-tekniken, nämligen som en form av biomarkör för läkemedel.

Tidigare har forskarna visat betydelsen av signalsubstansen GABA vid alkoholberoende. Upptäckten publicerades i tidskriften Science 2018 men det har visat sig vara svårt att utveckla nya läkemedel utifrån kunskapen. En av anledningarna har varit att det saknas biomarkörer som kan visa effekten av ett nytt läkemedel. Men tack vare en snillrik användning av TMS-tekniken kan man nu visa om en läkemedelssubstans fungerar eller ej.

– I samarbete med ett läkemedelsföretag har vi även identifierat två läkemedelskandidater som vi ska studera effekten av med hjälp av TMS.

Genetiska studier

Ännu finns inga botande behandlingar av beroendesjukdom. För att nå dit behövs sätt att motverka de långsiktiga förändringar av hjärnan som blir resultatet av en beroendesjukdom. Vägen dit kan gå via nya insikter om hur cellerna styr tolkningen av våra gener – den så kallade epigenetiska regleringen.

Med hjälp av storskaliga genetiska studier har Heiligs grupp funnit ett enzym som verkar förändra tolkningen av DNA hos dem med ett beroende. Frågan är om det är möjligt att slå ut enzymet för att bota beroendet. Själv kallar han det för något av ett långskott.

–  Det är klart att jag drömmer om en botande behandling men det gäller att ödmjukt påminna sig om att vi i dagsläget inte kan bota särskilt mycket annat än lunginflammation. Jag blir nöjd om vi kan behandla alkoholberoende så att patienten håller sig frisk och får en bra livskvalitet.

Till dess vi ser fler effektiva behandlingar mot beroendesjukdom måste vi satsa mer på folkbildning, menar Heilig, som gärna drar sitt strå till stacken. I vår publiceras hans fjärde populärvetenskapliga bok och han bidrar gärna i rollen som expert i tidningar och tv.

– De senaste årens vetenskapliga framsteg har varit mycket större än vad de flesta förstår. I dag vet vi alltmer om hur vår genetik styr vårt beteende och hjärnans funktion. Det är frustrerande att det inte beskrivs tydligare i media, säger Marcus Heilig.

Text Magnus Trogen Pahlén
Bild Magnus Bergström