Medicinska framsteg har gjort att fler och fler barn som lämnar moderlivet alldeles för tidigt kan räddas, till och med om de föds i vecka 22. Men tillvaron för de överlevande barnen är tuff. Infektionsrisken är hög, barnen riskerar att drabbas av många sjukdomar, och det tidiga livet utanför livmodern är fullt av påfrestningar.

– Ljud, ljus, stimuli – allt är smärtsamt för barnen. Samtidigt måste många intuberas och ligga i respirator, och de utsätts för en mängd prover. Det är många utmaningar att hantera, säger Ann Hellström.

Ann Hellström är i grunden barnögonläkare, och har i över 30 år forskat och arbetat kliniskt för att förbättra livet för mycket för tidigt födda barn. Ett av hennes fokus har varit den svåra ögonsjukdomen ROP, som många extremt tidigt födda barn drabbas av. 2021 kunde hennes forskargrupp presentera ett genombrott på området, i en studie som visade att barnens risk för att drabbas av ROP halverades när de fick ett kombinationstillskott av olika fettsyror. USA och stora delar av Europa har sedan dess infört kosttillskottet, och nu har Sverige fattat samma beslut.

– Det känns underbart! Nu arbetar vi för att vidareutveckla produkten ännu mer, och optimera sammansättningen av fettsyror, säger hon.

Navelsträngsblod ökar barnens motståndskraft 

Ett annat problem för tidigt födda barn kan vara att kärltillväxten på näthinnan inte utvecklas som den ska. De svårast drabbade kan behöva behandlas med laser eller genom att ett ämne injiceras i ögonen, men dessa åtgärder är komplexa och riskfyllda. 

I en ny, nationell studie har Ann Hellström granskat om ett tillskott av kortison eller koksalt kan förbättra barnens näthinneutveckling, och minska risken för att barnen ska behöva genomgå de tuffa behandlingarna.

– Resultaten hittills gör oss förhoppningsfulla. Det här är något som många har väntat på, och som skulle kunna få stor betydelse för barnen och sjukvården, säger hon.

För tidigt födda barn behöver lämna många blodprov under sina första tid. Att barnens blodvolym därmed minskar påverkar dem negativt, och ökar risken för sjuklighet. Att ersätta blodet med blod från vuxna fungerar inte bra, eftersom det så kallade fetala blodet hos för tidigt födda har en unik sammansättning som skiljer sig mycket från vuxnas blod.

Den här utmaningen har Ann Hellström länge haft fokus på, med målet att dels minska blodvolymerna som behöver tas från barnen, dels tillföra röda blodkroppar till barnen från fetalt navelsträngsblod. Under fem år har hennes forskargrupp samarbetat med Navelsträngsblodbanken i Göteborg, där ett blodbankslager har byggts upp tack vare donerat navelsträngsblod.

Jag är nyfiken, pragmatisk och välorganiserad. Finns det en möjlighet till förbättring för barnen vill jag vara med. Det är den stora drivkraften.

– Nu är vi i startgroparna för att implementera den här fantastiska satsningen, där de viktiga röda blodkropparna tas tillvara i stället för att bara kasseras. Det kan öka barnens motståndskraft mot många sjukdomar som de kan drabbas av, som tarmsjukdomar, lungsjukdomar och ROP, säger hon.

Granskar bröstmjölkens unika innehåll

Ett annat forskningsspår handlar om cellernas kraftverk – mitokondrierna – som är hårt belastade hos mycket för tidigt födda barn. Mitokondrierna hanterar energiomvandlingen i kroppen, och forskargruppen har upptäckt att barnens två första veckor är avgörande för att denna viktiga funktion inte ska kollapsa. Nyckeln är att stärka mitokondrierna med näring – och det allra bästa näringsinnehållet finns i bröstmjölken.

– Mammans egen bröstmjölk är skräddarsydd efter barnets genetik och miljö, och är den i särklass bästa medicin som finns på neonatalavdelningen. Men det är ofta svårt för mammor till för tidigt födda barn att få i gång sin bröstmjölksproduktion, här behövs stöd och riktade insatser. Inom forskningen vill vi också förstå vilka komponenter som är allra viktigast i bröstmjölken, så att vi kan använda kunskapen för att optimera sammansättningen i exempelvis donerad mjölk, säger hon.

I en annan studie kartlägger Ann Hellström hur mammorna till extremt för tidigt födda barn mår, och vilken betydelse det har för barnens utveckling.

– Det har inte forskats mycket om kopplingen mellan mammans hälsa och barnens hälsotillstånd och sjuklighet. Kanske kan en sådan kartläggning förbättra vårdinsatserna, eller hjälpa oss att motverka extremt tidiga födslar, säger hon. 

Skönt att kunna ge stöd

Ann Hellström pratar varmt om de forskare hon samarbetar med, och kallar dem för ”sin andra familj”. Utöver det goda samarbetet är kombinationen av forskning och kliniskt arbete något hon verkligen trivs med.

– Det händer så mycket inom fältet! Det är svårt att hålla sig i framkant inom forskningen om jag inte vet vad som pågår på neonatalavdelningen. 

Att få ett för tidigt fött barn är psykiskt påfrestande, och Ann Hellström möter många föräldrar i svåra situationer med sjuka barn. Ändå känns det sällan tungt.

– Jag är glad att kunna ge stöd och hjälpa föräldrarna att överbrygga den allra svåraste perioden. Det är skönt att kunna säga:” Det kommer bli bättre”. För det blir det, i de allra flesta fall, säger hon.

Text Ulrika Ernström
Bild Johan Wingborg