Det handlar om grundforskning inom områden som nya läkemedel, smittspridning och infektionsbiologi, precisionsmedicin och diagnostik, evolution och biodiversitet samt cell- och molekylärbiologi.
– Det är en massiv, långsiktig satsning med målsättning att Sverige ska hålla sig bland de världsledande nationerna inom området och på så vis bidra till ett bättre liv för såväl människor, djur och natur, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Life science, livsvetenskap, är ett område som kan vara lite svårt att definiera och beskriva eftersom det är så brett. Kortfattat kan det förklaras som vetenskapen om allt levande. Den handlar om forskning om hur levande organismer fungerar, samverkar och påverkar sin omgivning.
Forskningsresultaten kommer till användning främst inom sjukvården genom läkemedelsutveckling, medicinsk diagnostik, prevention och terapi men även inom veterinärmedicin, växtforskning och bioteknologi. Livsvetenskaperna spelar också en allt större roll inom industrisektorer som skogs-, pappers- och massaindustrin samt livsmedelsindustrin.
Datadriven life science
Life science-satsningen består av två delar där 600 miljoner kronor går till en förlängning av nuvarande stöd till den nationella forskningsinfrastrukturen SciLifeLab och WCMM, Wallenberg centrum för molekylär medicin, vid Göteborgs, Lunds, Linköping och Umeå universitet. Den andra delen är en helt ny satsning på datadriven life science med 3,1 miljarder kronor.
– Programmet bygger vidare på Stiftelsens tidigare satsningar inom Life Science samt den gränsyta som nu kan skapas mot den kompetens som byggts upp inom matematik, data och AI genom Stiftelsens satsningar på autonoma system, mjukvara och AI samt kvantteknologi via WASP- och WACQT-programmen, säger Peter Wallenberg Jr.
Komplexa biologiska processer kan i dag studeras tack vare den snabba teknikutveckling som sker parallellt med den vetenskapliga grundforskningens framsteg. Kostnaderna för att till exempel ta fram gensekvensen från organismer har sjunkit drastiskt samtidigt som det går oerhört mycket fortare för varje år. I dag är det möjligt för ett enda sekvensinstrument att samla information om hela arvsmassan för en människa på en dag, vilket för 20 år sedan var ett gigantiskt projekt som tog flera år. Men det är också framsteg som leder till stora mängder data som behöver analyseras och behandlas, vilket kräver både ökade resurser och kompetens.
– Den snabba tekniska utvecklingen inom life science kombinerad med utvecklingen inom databehandling och AI kommer att få en allt större betydelse för forskning och utveckling och berör i stort sett alla områden inom naturvetenskap och medicin. Något som blivit tydligt när det gäller att öka samhällets försvar vid pandemier där insamling och analys av stora mängder biologiska och medicinska data är oumbärligt för att följa smittspridning och för att ge politiker och myndigheter vetenskapligt grundade råd, säger Siv Andersson, ansvarig för grundforskning vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Många nya forskartjänster
Fyra områden är prioriterade inom satsningen. Datadriven forskning inom:
- cell och molekylärbiologi
- evolution och biodiversitet
- precisionsmedicin och diagnostik
- smittspridning och infektionsbiologi
– Målet för programmet är att bygga en bred kompetens över hela landet för att säkerställa det framtida behovet av forskare inom datadriven life science både inom akademien och industrin. Totalt planeras rekrytering av 39 internationella toppforskare, en forskarskola för 260 doktorander/industridoktorander samt en utlysning av 90 postdoktortjänster. Utöver det kommer en ny tjänsteform, industripostdoktorer, att inrättas som ger 45 nydisputerade forskare möjlighet att kombinera forskning inom akademi och näringsliv, fortsätter Siv Andersson.
Dataparadox
Den nuvarande situationen inom forskningen är lite av en paradox. Aldrig tidigare har så mycket data producerats som kan leda till ny, essentiell kunskap. Problemet är att så mycket drunknar i de ofantliga datamängder som hela tiden tickar ut. Kompetens, såväl i Sverige som internationellt, saknas för att analysera, systematisera och upptäcka nya ledtrådar och fakta i den störtflod av data som väller över forskarsamhället. För det krävs specialkompetens både inom it och inom olika ämnesområden.
– Det är väldigt få forskare i dag som har den kompetensen. Det är det som programmet till viss del ska råda bot på. Det är ett nytt arbetssätt som är otroligt spännande. Den nya data som upptäcks driver på forskningen, det är lite som att vara upptäcktsresande på en ny kontinent. Något som också leder till nya forskningsområden, säger Siv Andersson.
Värd för programmet som sträcker sig fram till 2032 är SciLifeLab i samverkan med Wallenberg centrum för molekylär medicin vid Göteborgs, Lunds, Linköping och Umeå universitet samt de svenska forskningsuniversiteten.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har på många sätt varit med och utvecklat Sverige till en framstående life science nation. Totalt kommer Stiftelsen att ha avsatt drygt 6,2 miljarder kronor för livsvetenskaplig forskning under perioden 2015-2032. Stiftelsen har genom anslag till utrustning, nationell infrastruktur men också projekt- och individanslag – varit operativ inom områdets utveckling mer än 30 år.
Text Carina Dahlberg
Foto Magnus Bergström samt Uppsala universitet