En långsiktig uppbyggnad av nationell kompetens inom viktiga framtidsområden

En betydande del av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses strategiska satsningar har sedan millenniumskiftet kommit att steg för steg skapa ett omfattande nätverk för grundvetenskaplig kunskapsuppbyggnad för det svenska vetenskapssamhället men också för svensk industri, inom områdena livsvetenskap (life science) matematik, data, AI och kvantteknik.

Under närmare 20 år har byggsten efter byggsten lagts till det som kommit att bilda två kluster, ett nätverk inom livsvetenskap och ett inom matematik, data, AI och kvantteknik med synergieffekter för varandra. 

Målet är att säkra att svensk akademisk och industriell forskning står stark i den snabba utveckling som sker inom områden som kommer att dominera samhällsutvecklingen framöver.

Starten inom livsvetenskap 

Livsvetenskap är ett brett område där forskningsresultaten främst kommer till användning inom sjukvården genom läkemedelsutveckling, medicinsk diagnostik, prevention och terapi men även inom exempelvis veterinärmedicin, växtforskning och bioteknologi samt skogs- och livsmedelsindustri.

Stiftelsens satsning inleddes år 2000 då två konsortier bildades inom funktionsgenomik, genomik och bioinformatik: Wallenberg Consortium North, WCN, och Swegene. Totalt satsade Stiftelsen närmare 1 miljard kronor på dessa konsortier. Deras främsta uppgift var att bygga upp gemensamma tekniska plattformar och resurscentrum för forskare, eftersom den utrustning och annan infrastruktur som krävdes var mycket dyr. Projektet innebar också att för den tiden nya arbetssätt och samverkansformer infördes. Detta kom att bli fröet till bland annat nuvarande SciLifeLab och Wallenberg centrum för molekylär medicin, WCMM och den starka kompetens som idag finns inom life science-området i Sverige.

2003 inledde professor Mathias Uhlén arbetet med proteinatlasen, en kartläggning och avbildning av kroppens cirka 20 000 proteiner, The Human Protein Atlas Project, HPA. Projektet har sedan fortsatt med att beskriva vilka proteiner som finns var i kroppen. HPA har totalt finansierats med nästa 1 miljard kronor av Stiftelsen. Atlasen som är en öppen databas har utvecklats till Wallenberg Center for Protein Research, WCPR, vid KTH och Chalmers med fokus på biologiska molekyler för medicinska tillämpningar

Stiftelsen har också under snart 20 år satsat på skoglig forskning genom Wallenberg Wood Science Center, Umeå Plant Science Center, SciLifeLab och programmet för ökad skogsproduktion. Forskningen spänner över allt från framtagandet av världens första helgenomsekvenser för träd, storskalig mappning av Sveriges förädlingspopulationer för gran och tall, till framtagandet av miljövänliga skogsodlingsmetoder och nya hållbara material baserad på skogsråvara. Totalt kommer Stiftelsen att ha satsat 900 miljoner kronor över en 20-årsperiod.

"Stiftelsens strategiska initiativ omfattar rekrytering av 250 nya forskargrupper till Sverige och utbildning av fler än 1000 doktorander, varav en tredjedel industridoktorander."

Matematik, AI och medicin

2014 inledde Stiftelsen i samarbete med Kungliga Vetenskapsakademin en satsning på matematik. Ny, utvecklad matematik är en grundsten för många vetenskaper inte minst inom livsvetenskaperna, AI och ny teknologi. Stiftelsen har avsatt 650 miljoner kronor för programmet fram till 2029.

Samma år avsatte Stiftelsen också 600 miljoner kronor för forskningsprogrammet Wallenberg Clinical Scholars detta för att stärka den svenska kliniska forskningen, även det i samarbete med Kungliga Vetenskapsakademin.

Det året inleddes också uppbyggnaden av Wallenberg centrum för molekylärmedicin, WCMM, vid Göteborgs, Lunds, Umeå och Linköpings universitet i samarbete med respektive sjukvårdsregioner. I Göteborg ingår också AstraZeneca. Målet är att skapa de bästa förutsättningarna för världsledande molekylär och translationell forskning och fostra nästa generations ledare inom akademi och sjukvård. Idag har närmare 90 experimentella och kliniska forskargruppsledare rekryterats. WCMM och SciLifeLab har också initierat ett gemensamt nationellt program för framtidens forskningsledare inom life science. Totalt kommer 1,1 miljarder kronor att avsättas för WCMM. 

År 2014 bestämde sig Stiftelsen för att ge ett omfattande stöd till SciLifeLab, ett nationellt forskningscenter för molekylära biovetenskaper. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har bidragit med ca 800 miljoner kronor och bland annat byggt upp sekvenseringskapacitet, faciliteter för kryoelektronmikroskopi (kryo-EM) enkelcellsanalys och bioinformatik. SciLifeLab är också koordinator för flera av Stiftelsen satsningar som till exempel det omfattande stöd som Stiftelsen gav under 2020 till covid-relaterad forskning.

Samma år lanserades ett program inom autonoma system och mjukvara som utvidgades 2017 med en AI-satsning, Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous Systems and Software Program, WASP. Målet är att rekrytera 80-100 nya forskargrupper och utbilda 600 doktorander, varav minst 150 ska vara industridoktorander, för att bygga upp en internationellt ledande miljö inom autonoma system, mjukvara och AI. Totalt har 4,2 miljarder kronor avsatts för programmet.

Kvantforskningen kliver fram

2018 lades nästa pusselbit inom matematik-data-AI-nätverket, då bildades Wallenberg Centre for Quantum Technology, WACQT. Målsättning är att bygga upp en långsiktig, stark kompetens inom området inom såväl svensk akademi som industri genom att försöka bygga en 100-bitar stor supraledande kvantdator. Stiftelsen har avsatt 1,2 miljarder kronor fram till 2029. 

Året därpå fogades en satsning på Nordita, det nordiska institutet för teoretisk fysik, under ledning av Frank Wilczek, Nobelpristagare i fysik 2004 och professor vid Stockholms universitet, till klustret som ett förstärkande komplement till WASP och WACQT. Nordita beviljades 95 miljoner kronor för att etablera forskargrupper inom två nya områden, kvantinformation och komplexa nätverk, med relevans för sådant som kvantdatorer, artificiell intelligens och ’’big data’’.
Samma år fick WASP-programmet ett systerprogram, WASP-HS. Forskare inom humaniora och samhällsvetenskap ska undersöka hur utvecklingen av ny teknologi och AI påverkar samhälle och mänskliga beteenden. Programmet stöds av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond med 660 miljoner kronor under tio år.

Kraftfull förstärkning inom komplex datahantering

År 2020 gjordes ytterligare två stora satsningar inom vardera kluster/nätverk med synergieffekter för båda. 

Livsvetenskaperna, men även andra forskningsområden, blir mer och mer beroende av komplex data. Aldrig tidigare har så mycket data producerats som kan leda till ny, essentiell kunskap. Mängden data och dess komplexitet växer exponentiellt. Delvis som ett svar på detta lanserade Stiftelsen i samarbete med SciLifeLab och WCMM programmet Datadriven life science, DDLS. En satsning på 3,1 miljarder kronor. Målet för programmet är att bygga en bred kompetens över hela landet för att säkerställa det framtida behovet av forskare inom datadriven life science både inom akademien och industrin. Forskningen spänner över områden som grundforskning för nya läkemedel, smittspridning och infektionsbiologi, precisionsmedicin och diagnostik, evolution och biodiversitet samt cell- och molekylärbiologi.

Totalt planeras rekrytering av 39 internationella toppforskare, en forskarskola för 260 doktorander/industridoktorander, en utlysning av 90 postdoktortjänster samt 45 industripostdoktorer.

Programmet bygger vidare på Stiftelsens tidigare satsningar inom life science och bildar en tydlig kontaktyta mot den kompetens som byggts upp inom matematik, data och AI genom WASP- och WACQT-programmen.

Den andra satsningen, med 300 miljoner kronor, var på en superdator för AI och maskininlärning vid Linköpings universitet. Forskarna som i första hand kommer jobba med superdatorn är kopplade till de forskningsprogram som finansieras av Stiftelsen.

Landsgagnelig långsiktighet

I de stadgar som makarna Wallenberg fastslog för Stiftelsen för över 100 år sedan står det att Stiftelsen ska främja vetenskaplig forskning och utbildning av landsgagnelig innebörd. Det vill säga att anslagen ska gagna Sverige. 

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har på många sätt varit med och utvecklat Sverige till en framstående life science nation. Totalt kommer Stiftelsen att ha avsatt drygt 6,2 miljarder kronor för livsvetenskaplig forskning under perioden 2015-2032. Stiftelsen har genom anslag till utrustning, nationell infrastruktur men också projekt- och individanslag – varit operativ inom områdets utveckling mer än 30 år.

På samma sätt bidrar Stiftelsen med att bygga upp och utveckla Sveriges kompetens inom matematik, data, AI och kvantteknik med totalt 6,1 miljarder kronor under perioden 2015-2029.

Stiftelsens initiativ under perioden omfattar rekrytering av 250 nya forskargrupper till Sverige och utbildning av fler än 1000 doktorander, varav en tredjedel industridoktorander.