Forskningen kring människans fettväv och dess celler har exploderat på senare år. Det gäller inte minst kopplingen till insulinkänslighet och risken för sjukdomar som diabetes typ 2 eller hjärt- och kärlsjukdomar. Trenden har också lett till framväxten av nya, moderna läkemedel med vilka det går att behandla obesitas och diabetes.

– Utvecklingen symboliseras av att det är mycket mer konkurrens nu i det här fältet. Det finns ju mycket mer kompetens och mycket större bredd än tidigare, vilket är både kul och utmanande. 

Det säger Mikael Rydén, som är professor och Wallenberg Clinical Scholar vid Karolinska Institutet och även överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Startade ett fettforskningslabb

När han började undersöka människans vita fettvävnad i slutet av 90-talet bestod hans forskarlag av fyra medarbetare. I dag är de 25 till antalet, varav flera arbetar med klinisk forskning, cellforskning och informatik. 

Tillsammans med Niklas Mejhert har Mikael Rydén byggt upp ett labb kopplat till KI och sjukhuset för att studera human fettvävnad i klinisk miljö och fettcellers funktioner på molekylär nivå. Labbet är i dag ett av de största inom sitt fält i Europa.

– Vi vill gärna kontrollera hela forskningsprocessen från ax till limpa själva, berättar han.

Som människor bär vi på bruna, beigea och vita fettceller. Mikael Rydén intresserar sig främst för de vita, som i själva verket har en gulaktig färg. Dessa cellers främsta funktion är att ta upp och frisätta fett i kroppen. Samtidigt har de visat sig vara mer komplexa än så och kan utsöndra såväl hormoner som inflammationsmarkörer.

Genom KI-forskarnas studier vet vi i dag att det finns minst tre undertyper av mogna fettceller i den vita fettväven. Dessa har i cell- och djurmodeller fått reagera på olika stimuli, som stresshormoner och andra ämnen, vilket ökat forskarnas förståelse kring fettcellernas separata funktioner.

Kartläggningen har visat att en av undertyperna kan uppfatta graden av insulinkänslighet och den verkar också vara viktig för vävnadens förmåga att ta upp och frisätta fett. Om något går fel i den processen kan metabola sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar på sikt uppstå.

Mäter fettmassan

En annan undertyp läser av hur stor fettvävnad som vi bär på. Enligt Mikael Rydén tyder detta på en evolutionär utveckling som gjort att våra kroppar strävar efter att bestå av ”en lagom stor fettmassa”.

– Vi får inte bli för tunga för då får vi svårt att röra oss.

En tredje undertyp är kopplade till vårt immunförsvar. Dessa fettceller reagerar på proinflammatoriska ämnen och interagerar också med kroppens vita blodkroppar, uppger han.

I dag vet vi att inflammationen orsakas av en förändring i fettcellernas ämnesomsättning som gör cellen okänslig för insulin men också för andra hormoner, något som vi kallar multihormonresistens.

– Man har bland annat vid tillstånd som inflammatorisk tarmfunktion kunnat se att fettceller i magen reagerar och bidrar till att modulera eller reglera immunförsvaret. Det är en jättespännande observation som vi nu arbetar vidare med.

Samtidigt undersöker hans grupp en annan, ny hypotes. 

Forskarna bedömer nämligen att själva sammansättningen av undertyper – det vill säga proportionerna av var och en hos en individ – är ganska unika. Insikten tros i framtiden kunna spela en viktig roll i valet av vilket läkemedel som gör bäst nytta för en individ som har exempelvis diabetes typ 2 – eller olika infektioner.

– Vi vet att 30 procent av personer som lever med diabetes svarar olika bra på diabetesläkemedel. Men det är aldrig samma 30 procent som svarar bra på alla preparat utan andelarna skiljer sig åt. Därför tänker vi att kroppens svar delvis kan avgöras av fettvävens komposition, säger Mikael Rydén.

Det frågan är högst aktuell i en studie som han leder vid Karolinska universitetssjukhusets klinik för endokrinologi, metabolism och diabetes i Huddinge. Här studeras patienter med diabetes typ 2. Forskarna utför fettvävsbiopsier och andra undersökningar för att iaktta fördelningen av fettcellerna hos varje individ. I nuläget ingår ett 60-tal individer som tillsammans lottas till tre olika läkemedel mot typ 2-diabetes.

Orsakar låggradig inflammation

Mikael Rydén strävar efter att avslöja de grundläggande orsakerna bakom obesitas, insulinresistens och typ 2 diabetes, vilka alla karakteriseras av en låggradig inflammation. Trots det har vanliga anti-inflammatoriska läkemedel inte någon effekt på tillstånden.

– I dag vet vi att inflammationen orsakas av förändringar i fettcellernas ämnesomsättning som gör cellen okänslig för insulin men också för andra hormoner, något som vi kallar multihormonresistens. Det betyder också att det är fettcellen som vi behöver kunna normalisera i framtiden.

Rydén har också ambitionen att ta fram smarta biomarkörer baserat på undertypernas profiler ifråga om de skilda ämnen – kallade adipokiner – som de frisätter i blodet för att kunna tolka hur en patients fettväv är uppbyggd. 

– Som kliniker är det min dröm att i framtiden kunna ta några enkla blodprov och därefter skräddarsy den behandling och de livsstils- och motionsråd som passar bäst för den enskilde patienten. 

Text Monica Kleja
Bild Magnus Bergström