Tekniken mikroneurografi gör det möjligt att lyssna på signaler som går i en enskild nervtråd i kroppen. Metoden har funnits sedan slutet av 1960-talet, men har varit svår att använda i praktiken. För att lyckas krävs att en extremt tunn nål förs in i en utvald nerv. Att hitta rätt nerv kräver stor precision och det kan ta timmar att lyckas.

Men när Håkan Olaussons forskargrupp började använda ultraljud för att guida nålen skedde ett genombrott.

– Med hjälp av ultraljudsmetodiken kunde vi förkorta undersökningstiden till cirka 10–20 minuter. En dramatisk förbättring som bidrog till att vi kunde börja använda tekniken på patienter och inte bara på friska försökspersoner, säger Håkan Olausson.

Nu finns tekniken etablerad vid tre olika labb i Sverige och även ett i USA för att öka förståelsen av smärta. Dessutom undersöker forskarna om det är möjligt att använda må-bra-hormonet oxytocin för att helt förhindra att smärta uppstår.  

Klinisk nytta målet

När Håkan Olausson möter upp i en korridor på Linköpings universitetssjukhus bär han en vit läkarrock. Som Wallenberg Clinical Scholar är han ett exempel på en viktig länk mellan forskning och patienter. Som smärtläkare har han mött många patienter med kronisk smärta som är svåra att hjälpa. När han fick anslaget blev det starten på en mer patientnära forskning än tidigare.

– Innan dess var min forskning ren grundforskning men som Wallenberg Clinical Scholar så hoppas jag att arbetet kan leda till praktisk klinisk nytta. Nu försöker vi teckna landskapet över olika sjukdomstillstånd som leder till smärta, säger han.  

I forskningen kombineras tekniken mikroneurografi med bland annat genetiska analysmetoder som RNA-sekvensering. Ett exempel är ett projekt vid Karolinska Institutet som drivs av Wallenberg Scholar Patrik Ernfors. Där undersöks ursprunget till smärta vid ledgångsreumatism.

Vid Karolinska Institutet finns ett av tre svenska labb för mikroneurografi som etablerats av Håkan Olausson. Där drivs även ett forskningsprojekt som undersöker kopplingen mellan smärta och kognitiva funktioner hos personer med diagnosen fibromyalgi.

De två andra labben ligger båda vid Linköpings universitetssjukhus och hyser projekt kring migränsmärta och påverkan av hormonet oxytocin vid nervsmärta.

– Vi deltar i en stor läkemedelsstudie där hypotesen är att oxytocin ska förhindra utvecklingen av nervöverkänslighet. Det är ett väldigt spännande område.

Att bli framgångsrik i sin forskning handlar ofta om att välja rätt projekt. Men det är inte enkelt eftersom vi sällan har brist på idéer. Vissa saker har dock potential att bli mer intressanta än andra. 

Fokus på kärlekshormonet

Oxytocin har fått smeknamnen ”kärlekshormon” och ”må-bra-hormon” eftersom det frisätts i kroppen bland annat vid kramar, beröring och sex. Hormonet dämpar stressystemet och skapar känslor av lugn och trygghet.

I djurstudier har forskare visat att oxytocin också kan minska överkänslighet hos smärtnervceller. Nu görs försök i Linköping för att se om det stämmer även hos människor.

– Om oxytocin har en skyddande verkan på våra nervceller så skulle man till exempel kunna ge det innan en operation. Det skulle då bidra till att minska eller förhindra smärta efter ingreppet.

En bredare användning av tekniken mikroneurografi skulle kunna leda till fler framsteg inom smärtforskningen. Men det behövs fler personer som kan bemästra tekniken. Trots vidareutvecklingen med ultraljud krävs en lång inlärningsperiod för att kunna skapa goda resultat. Bristen på kunniga är en flaskhals i forskningen.

– När det gäller fibromyalgiprojektet vid KI har vi bara kapaciteten att ta emot två patienter i veckan. Och det krävs minst 60 patienter för att kunna generera resultat för att kunna dra tillförlitliga slutsatser.

Beröringens välbehag

När det var dags att välja universitetsutbildning valde Håkan Olausson mellan läkarlinjen och civilingenjörsprogrammet. Valet föll på läkarstudierna och därefter följde en forskarkarriär som ledde honom till Linköping.

Tillsammans med Wallenberg Clinical Scholar Markus Heilig har han byggt upp Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN.

– Vi rekryterades samtidigt till Linköpings universitet och såg snabbt hur vi kunde samarbeta kring CSAN. Nu har vi lyckats skapa en stark forskningsmiljö som har fungerat mycket väl över åren, säger Håkan Olausson.

Han har gjort flera stora upptäckter om människans nervsystem. Bland annat en speciell typ av nervceller som signalerar behaglig beröring.

– Nervcellen signalerar beröringens välbehag och är anledningen till att vi tycker om när andra rör vid oss. Vi kunde visa exakt hur den kan aktiveras vilket väckte ett stort intresse.

Än i dag lever intresset och tillsammans med forskare vid Textilhögskolan i Borås utvecklas nu en möjlig tillämpning: en tröja som kan kramas.

– Tanken är att skicka en elektrisk ström genom en särskild textil som då drar ihop sig. Det kan ge en behaglig beröringskänsla som aktiverar nervcellerna som vi fann tidigare. Det mycket möjligt att även detta har ett samband med frisättningen av oxytocin.

Text Magnus Trogen Pahlén
Bild Magnus Bergström