Att det sker miljö- och klimatförändringar råder det i dag inget tvivel om. Men exakt vad är det som sker? Hur påverkar en förändring en annan? Kan några vara positiva? Var finns brytpunkterna? Vilka är de tidiga varningssignalerna? Går en del förändringar att rulla tillbaka? Hur såg det ut för tusentals år sedan jämfört med i dag?
Dessa, och många till, är frågor som sysselsätter forskare i Sverige och resten av världen. Bland dem som har anslag av Stiftelsen finns det de som undersöker de hur ett varmare klimat i Arktis påverkar moln, hav, natur, ekosystem och hela jordens klimat.
Andra tittar på sjöars betydelse i det globala kretsloppet. Hur organiskt material bidrar till utsläpp av koldioxid och växthusgaser, eller vad som händer med fiskebestånden och andra vattenlevande djur och organismer.
Några gräver ner sig i myllan och studerar klimatförändringarnas doldisar – mikroorganismerna som bryter ned döda växter och djur.
Vissa dyker ner i havet och studerar kiselalger, som står för 40 procent av all lagring av kol i haven eller cyanobakterier som koncentrerar koldioxid från atmosfären.
Det finns också de som tittar på de evolutionära aspekterna. Genom att använda jäst som modellsystem kan ny kunskap om hur arter uppstår – och förhoppningsvis – hur grupper av djur och växter kan räddas vid miljöförändringar, komma fram.
Eller så arbetar man sig tillbaka tusentals år i tiden på molekylär nivå för att studera hur olika arter bildats. Andra kartlägger arvsmassan hos människor under 50 000 år för att på så vis få information om den tidens klimathändelser. Några går så långt tillbaka i tiden som på dinosauriernas tid för att söka svar i växter och deras överlevnadsförmågor i samband med dåtidens katastrofala miljöförändringar.
Fältstudier, experiment, DNA-sekvensering och modellering är några av de vetenskapliga metoderna som används.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse stödjer excellent grundforskning. I listan nedan finns forskare inom miljö, klimat och evolution som beviljats anslag av Stiftelsen.
